- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / Översikts- och registerband /
110

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nit att få något gammalt eller högtidligt över sig. Rundradio ger nu samma
intryck som velociped, allmänheten har förkortat det till radio helt enkelt.
Radio betecknar också själva mottagningsapparaten, mottagaren. Man
säger »min gamla radio», »en ny radio». De första apparaterna tillverkades i
stor utsträckning av allmänheten själv. Därmed följde en svärm av
tekniska termer, såsom kristall, detektor, spole, motstånd, relä, kondensator,
hörtelefoner, återkoppling, delvis gamla uttryck, som nu ryckte fram i
rampljuset, dock bara för en tid av några år. Sedan kraven på apparaterna
hade stigit och tillverkningen av nätanslutna mottagare med inbyggda
högtalare standardiserats, förvisades de åter till teknikernas speciella
vokabulär. Numera känna de flesta apparatägare inte mycket till den inre,
elektriska delen av sin apparat. Allmän egendom ha dock sådana ord blivit som
högtalare, rör, antenn och jordledning, våglängd och kortvåg. »Att vara
inställd på samma våglängd» har efter 1925 blivit ett talesätt, där det
tekniska ordet brukas i överförd mening, liksom fallet ju också är i
uttryckssättet »att ha ångan uppe», som kom till efter ångmaskinens uppfinning.
Från försöksåren kvarstå väl också orden störning, fading och selektiv. Det
var inte många människor, som före 1925 kände ordet mikrofon, fastän det
också betecknar en väsentlig del av den gamla telefonen. Radiomikrofonens
form har växlat. Första tiden kallades den i mindre högtidliga
sammanhang plättlaggen, därefter sockerbiten. Nu äro bägge dessa ord avlagda,
samtidigt med mikrofontyperna. Ordet studio, som också förekommer i
samband med filmning, har blivit allmännare spritt. Hallåman är en titel,
som uppkom de första åren, då lyssnarna anropades såsom i telefon med
hallå: »Hallå, hallå, Stockholm rundradio». Eftersom de flesta licenser,
som meddelas i detta land, äro radiolicenser, så har detta i och för sig gamla
ord fått en ny dominerande betydelse. Välkända ord äro lyssnare,
utsändning, sändarstation, skolradio, riksprogram och lokalprogram. Ordet
hörspel är nu inte så vanligt, nu sänder man helt enkelt pjäser. Till
hallå-mannens fackspråk höra annonsera på och annonsera av om de inledande
ord, varmed ett programavsnitt introduceras respektive de avslutande orden.

I detta sammanhang är det på sin plats att nämna firmanamnet
Radiotjänst, en namnbildning, som har blivit mycket produktiv efter 1925. Det
var redaktör Anders Pers, som 1924 föreslog detta namn på det blivande
bolaget. Enligt vad red. Pers har uppgivit, skulle han därvid inte ha haft
något motsvarande utländskt namn i tankarna. Eljest ansluter sig namnet
väl till tyska Dienst, t. ex. Pressedienst, engelska service och franska ser-

110

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:05:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/13/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free