Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
måste ju en långsam folkökning ha
ägt rum, men man har närmast
anledning att tro, att denna ej
försiggått regelmässigt. Mot en viss
genomsnittlig fruktsamhet svarade en
viss normal dödlighet, som tillät en
jämförelsevis måttlig folkökning.
Periodiskt ökade dödligheten
framför allt på grund av hungersnöd
men även på grund av farsoter och
krig, och detta bör ha medfört
plötsliga och kraftiga folkminskningar.
På det hela taget bör befolkningens
numerär ha pulserat, och
folkmängden bör ha ökat och minskat. Även
i äldre tider torde framför allt
under hungersnöd utvandringar tidvis
ha ägt rum. Man har gjort
gällande, att folkvandringar i större skala
skulle ha sammanhängt med
sådana moment. Att under hungersnöd
dödligheten ökat mycket starkt
framför allt för barn och gamla
men även för medelålders personer
har man siffermässiga belägg för
(t. ex. från hungersnöden 1792—93).
I våra dagar år o familjer med en
barnskara av exempelvis denna storleksordning
statistiskt sällsynta — oftast går också
barnrikedomen hand i hand med små
villkor (överst: sörmländsk statarhustru med
sina barn). Fastän mödrarna i städerna,
jämsides med all övrig komfort, ha långt
större möjligheter än exempelvis en
statarhustru på landet att avlasta bekymret
för barnen (nederst: sagotanten tar hand
om småfolket i ett H. S. B.-hus i
Stockholm), är antalet barnrika familjer i
staden mindre än på landet. Foton G. Lundh.
157
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
