Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Befolkningsfrågan i Sverige genom tiderna. Av Gunnar Dahlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det har kanske större intresse att diskutera de konsekvenser man kan
vänta från biologisk synpunkt. Redan tidigare liar man sökt visa, att det
skulle finnas ärftligt betingade olikheter i fruktsamhet. Man har emellertid
ej kunnat nå fram till bevis för en sådan åsikt, och denna är i och för sig
föga rimlig. Ett urval måste ju sedan mycket länge ha förelegat av den
arten, att om vissa individer i en befolkning ha en starkare ärftligt betingad
fruktsamhet än andra, den fruktsamma gruppen måste mycket snabbt
komma att utgöra majoriteten av befolkningen. Ett siffermässigt exempel
åskådliggör detta. Om man tänker sig att i en befolkning hälften har en
fruktsamhet på i medeltal 2 barn per äktenskap och den andra hälften har
ett medeltal på 3 barn, så kan man lätt beräkna, att efter ett århundrade
den fruktsammare gruppen utgör 77 % av folket och den mindre
fruktsamma endast 23 %. Efter 6 generationer, d. v. s. 200 år, utgör den
fruktsammare gruppen 92 % och den mindre fruktsamma 8 %. Även små
differenser i fruktsamhet måste under tidernas lopp ha blivit utplånade. Ur
ärftlighetsteoretisk synpunkt måste fruktsamheten vara maximal, vilket ju
inte hindrar förekomsten av ett mindre antal fall av ärftligt betingad
sterilitet. Varje sådan egenskap kan på sin höjd förekomma hos bråkdelen av
någon procent i en befolkning. Det finns emellertid olika former av ärftlig
sterilitet och sammanlagt kan denna grupp därför nå märkbar
storleksordning. I flertalet fall torde emellertid steriliteten vara betingad av speciella
sjukdomar, vilka träffat individerna ifråga antingen i barndomen eller i
vuxen ålder.
Situationen blir i viss mån förändrad, när medveten
fruktsamhetsbe-gränsning börjar vidtagas. Nu kan man tänka sig möjligheten av ett urval
efter andra linjer. Individer, som ha sådana psykiska egenskaper, att de ej
använda befruktningsförhindrande medel, komma att ha en större
fruktsamhet än individer, som vilja utnyttja sådana medel. Skillnaderna
härvidlag framträda naturligtvis först när kännedomen om
befruktningsförhindrande åtgärder blivit spridd ut över hela befolkningen. Det är omöjligt
att komma till någon bestämd uppfattning om i vad mån psykiska
egenskaper av visst slag kunna sammanhänga med en större eller mindre
benägenhet för fruktsamhetsbegränsning. Grovt taget borde man vänta, att
personer, som på grund av arvsbetingade psykiska egenskaper tidigare voro
ivriga anhängare av preventivlagen, skulle ha benägenhet för större
fruktsamhet än motståndare till denna lag. Starka moders- och fadersinstinkter
borde härvidlag kunna spela en roll, då de kanske bottna i ärftliga anlag.
175
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
