Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fråga om en neger. Om man däremot finner en person, som har något så
när slätt hår, så har han ljus hud. Han tillhör den »vita rasén». Om negrer
och vita blanda sig, försvinner så småningom ett samband av denna art.
I vårt land har man kunnat konstatera, att det ej finns något sådant
samband mellan egenskaper, om man bortser från Norrbotten. Den
inblandning av lappar och finnar, som finns i detta län, kan avläsas i form av
samband mellan vissa rasegenskaper. De grupper av mera speciell
beskaffenhet, som invandrat i Sverige under senare århundraden, ha antingen så
blandat sig in i svenska folket, att de ej åro märkbara, eller åro för små för att
göra sig gällande. Under första hälften av 1600-talet inkallades några tusen
valloner från trakten av Liége i Belgien till Sverige, där de slogo sig ned vid
de De Geerska bruken, Finspång och Dannemora, och sedan spridde sig till
de uppländska järnbruken Österby, Gimo, Lövsta m. fl. De ha emellertid
gift sig med svenskar, så att man räknar med att flera tiotusental personer
numera anse sig ha vallonsk härstamning. Detta innebär i själva verket,
att vallonerna blandat sig med svensk befolkning, så att det inte längre finns
någon anledning att räkna med dem som en särskild grupp. Judarna, som
också invandrade jämförelsevis sent i vårt land, ha hållit sig mera isolerade.
Antalet judiska trosbekännare uppgår emellertid endast till något över 6,000
(häri ej inräknade de omkring 2,000 judiska flyktingar, som kommit in i
vårt land på senare år). Gruppen är för liten för att spela någon roll ur
befolkningssynpunkt, när man utför undersökningar i avseende på
rasegenskaper. (Bland en årgång värnpliktiga på 40,000 män finns c:a 40 judar.)
När man talar om nativitetsminskningens betydelse ur rassynpunkt,
menar man i regel inte ras i ordets mera egentliga betydelse, utan man tänker
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Ett av de vackraste dragen hos det judiska folket
är den trohet, varmed det i förskingringen fasthållit vid fädernas gudstro. Egna
synagogor ha judarna i vårt land i Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping och Karlstad
och pd andra håll samlas de i förhyrda lokaler till gudstjänst. Deras religion omsluter
också vardagen och hemmet med meningsfyllda och vackra riter och böner. Här har
konstnären åskådliggjort hur »sabbatsljusen välsignas*, vid vilken ceremoni denna vackra
bön plägade läsas: »Lovad vare du Evige, vår Gud, världens konung! Du som i din
heliga lag har instiftat sabbaten, att den för oss md vara en fridens och glädjens dag!
Jag hälsar den, när den kommer, såsom jag hälsar en kär gäst, vilken med vänlig uppsyn
träder över min tröskel. Jag har smyckat mina rum och tänt ljusen, att det icke md vara
dystert och sorgligt omkring mig pd den heliga sabbaten. Måtte del även, o Gud, vara
din vilja att hålla alla dystra och sorgliga tankar borta från mitt sinne. Låt mig se
glädje och vänlighet omkring mig hos alla dem, vilka jag älskar. För deras välbefinnande,
lugn och frid beder jag innerligt till dig. Amen». — Oljemålning av Geskel Saloman.
Synagogan, Stockholm.
178
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
