Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på folkets kvalitet i allmänhet. I regel gör man då gällande, att
fruktsam-hetsbegränsningen verkar oförmånligt, därför att den är mest utbredd bland
de välsituerade. Dessa anser man ur arvssynpunkt utgöra en elit. Den låga
fruktsamheten i dessa kretsar måste därför medföra, att antalet speciellt
begåvade personer minskar. Emellertid är det alltjämt en öppen fråga i vad
mån skillnader i ärftligt betingad begåvning finnas mellan överklassen och
de breda lagren. Ärftlig begåvning är säkerligen något ytterst komplicerat.
Det är ej fråga om en enkel egenskap. Den arvsmekanism, som ligger
bakom, måste hänföra sig till ett stort antal arvsfaktorer. Vidare är inte
överklassen uppbyggd genom ett direkt urval av begåvade individer. När det
gäller att arbeta sig upp, spelar naturligtvis begåvning en viss roll, men
andra egenskaper, såsom energi, hänsynslöshet, stark ärelystnad etc. betyda
också en del. Under sådana omständigheter är det inte möjligt att förenkla
resonemanget och nå fram till bestämda påståenden. Det är i själva verket
osäkert om skillnader, som ha nämnvärd betydelse föreligga. Om man
emellertid genom vetenskapliga utredningar kan få belägg för att sådana
skillnader skulle förefinnas, kan det ju visa sig nödvändigt att exempelvis
genom särskild beskattning av de förmögna pressa fram en högre fruktsamhet
hos dem. Med de ekonomiska svårigheter, som vi nu (1940) ha att vänta,
och i det läge vi nu befinna oss, har emellertid frågan ej större aktualitet.
Ett annat påstående, som ofta framföres i samband med
befolkningsfrågan, är att de undermåliga, som sakna ansvarskänsla, fortplanta sig i
sådan utsträckning, att detta utgör en fara. Om man härvidlag tänker på
verkligt defekta individer, som lida av lyte, undermålig begåvning etc. är
påståendet knappast riktigt. I den mån verkliga undersökningar föreligga,
tyder allt på, att dessa ha och ha haft mycket liten fruktsamhet. Personer,
som äro klart undermåliga, ha svårt att försörja sig själva och verka
knappast tilldragande på det motsatta könet. Man har arbetat för att ärftligt
undermåliga personer skola steriliseras, och till detta knutit förhoppningar
om en viss förbättring av folkbeskaffenheten. Dessa förhoppningar äro
ogrundade. Ärftliga defekter betingas genomgående av s. k. vikande anlag.
Vederbörande måste med andra ord få anlaget såväl från far som från mor.
En person, som har anlaget endast från den ena av föräldrarna och alltså
har det i enkel dos, företer ej egenskapen i fråga utan är s. k. anlagsbårate.
Det visar sig nu att defekta personer i regel stamma från friska föräldrar.
«
Dessa kan man ju ej sterilisera. Alla känna vi nog exempel på någort
familj, där föräldrarna äro fullt normala och kanske till och med speciellt
179
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
