Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stad och stadsbygd i Sverige. En snabbild. Av E. H. Thörnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Malmös rangerbangård, av vilken här ses ett parti (före elektrifieringen), är en av de
största i landet — godstrafiken är intensiv. — Foto Sydsvenska Dagbladet.
skolungdom komma med banorna från skilda väderstreck för att bege sig
till statens samrealskola eller till tekniska skolan. Landsbygdens
guvernanter, informatorer och bofasta privatlärare äro försvunna. Allmänt nog
anlitas folkskolans lägre avdelningar. Och sedan börja ofta barnen och
ungdomarna, lärolystna eller tvångspluggande, att åka tåg. Inrättandet av
högre folkskolor och kommunala mellanskolor i allehanda
municipalsam-hällen, köpingar och småstäder, de jämförelsevis billiga tågavgifterna, de
höga inackorderingsprisen medföra, att runt omkring i Sverige tusende
pojkar och flickor dagligen tillbringa någon eller några timmar i
järnvägskupéer (eller bussar) till och ifrån undervisningsanstalterna.
Bebyggelsen blir allt rikare. Det tättbebodda Mellaneuropa närmar sig.
Knappast en halvtimma tar det nu till Eslöv. Det är en fögderistad med
eget tingslag. I högsta grad en frukt av järnvägarna, ter sig detta centrum
för den skånska sydvästslätten störst vid stationen, den första, som i
Sverige försetts med tunnelsystem. Detta bodarnas, fabrikernas, skolornas
samhälle med omkring 6,000 invånare är i väsentlig mån vad det är genom
människomassorna, som färdas dit och därifrån, vilka här stiga av och stiga
på tågen. Och nu ha vi anledning spörja, om vi ej kommit in i vad man
på engelska kallar the conurbation och vad man på svenska kan benämna
192
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>