Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Adelståndet och arbetareklassen utgöra de två mäktiga sociala fakta,
bilda tvenne stora samhällsgrupper, de där oskiljaktigt äro förenade med
Skåne. Borgarna, såsom inbegreppet av köpmän, hantverkare, fabrikörer,
ingenjörer etc. — ha ju främjat och lett de otaliga strävanden, tack vare
vilka Skåne blivit industrialiserat och urbaniserat. Ljus och rymd ha bragts
detta Skåne av de andliga yrkesutövarna. Och ingalunda få vi förgäta de
självägande skånska bönderna, såsom de tett sig och betett sig med
skiftande fasoner och intentioner. De ha alltibland varit riksdagsbönder. Flera
av dessa voro betydande ledare inom det gamla såväl som det nya
lantmannapartiet; och sedermera ha deras provinsiella ståndsbröder gjort sig
åtskilligt gällande inom både högern och den borgerliga vänstern. De ha
varit bönder, patroner, possessionater, vilkas barn och barnbarn gått över
till andra sysslor, till andra grupper och med dem, inom dem gjort
märkliga insatser i Sveriges intellektuella och ekonomiska liv. Men för
smålänningen, bohuslänningen, dalkarlen, norrlänningen är Skåne först och sist
landskapet med de stora godsen, ägda och omedelbart eller medelbart
regerade av låg- eller högadliga släkter med rent svenskt, med danskt eller
utomskandinaviskt ursprung. Och bakom ägarna och arrendatorerna följa
skarorna av underlydande. Först komma förvaltarna, inspektörerna,
fogdarna, befallningsmännen. Så vidga sig kolonnerna. De bestå av tjänare,
statare och torpare, infogade i en hierarkisering, över vilken långt in i
senare tid dröjt kvar en allt tunnare skugga av feodalism, som aldrig var
svensk. Från dessa kolonner ha strömmarna av arbetare och betjänte
dragit till industrien och samfärdsmedlen. Dessa ha bildat stora kontingenter
av städernas och de stadslika orternas invånare. Och Skånes och
enkannerligen Malmös lönearbetare utgjorde den omgivning, i vilken den svenska
socialismens fana först planterades (se band 10, sid. 191 ff.).
Vi fortsätta vår färd med den gamla Västkustbanan norrut. Ett
utmärkande drag för Halland är frånvaron av tätorter, som sakna stadens
administrativt legala form men äga dennas statistisk-reella karaktär (över 2,000
invånare). Ett undantag ges, nämligen Oskarsströms municipalsamhälle
med sina textil- och trämassefabriker, med sina 3,000 själar, bland dem
en grupp romerska katoliker företrädesvis av polsk börd eller härkomst.
År 1935 omfattade de egentliga städerna 30,4 % av länets folkmängd. Det
är först och sist Halmstads förtjänst — detta gamla danska och moderna
svenska Halmstad, som i rikt mått åtnjuter transportbrytningens förmåner
och har industrier, vilka sysselsätta en relativt rik mänsklig arbetskraft;
195
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
