Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jämförelse med det andra västgötalänets huvudstad — Mariestad, som
varken har fullständigt läroverk eller regemente och som i mångt och mycket
minner om en liten amerikansk »State Capital». Från Mariestad har Skara
tagit lärdomen, Skövde militären, Lidköping och Tidaholm näringarna. —
Som residensstad har Vänersborg en ganska märklig ställning. Dess
administrativa område sträcker sig från Smålands och Hallands
landskapsgränser ända bort till Kölen. Skiftande intressen löpa samman i denna
länsstyrelse, vars räjong faller inom trenne stift (Skara, Göteborgs och Karlstads).
Residenset leder genast våra tankar till Erik Josias Sparre, ett av
Vänersborgs klingande namn vid sidan av Birger Sjöberg, vars »Fridas visor» låtit
tiotusenden förnimma toner och typer från »lilla Paris».
Vi hinna ej med Skaraborgs län, i utomordentlig grad lag-, run- och
språkforskningens fält, ett magert län, som dock varit och är rikt på både
agrikulturell och industriell företagsamhet. Vi följa Bergslagsbanan tillbaka
till Göteborg; vi passera Trollhättan, som har över 17,000 invånare och det
är 80 % mer än Vänersborg. Alla känna vi Trollhättan — en gång Sveriges
största by — såsom vattenfallens, vattenkraftens samhälle, med en
anhopning av industriföretag, som bära glänsande vittnesbörd om företagsamheten
och den tekniska skickligheten hos Sveriges folk. Som industrisamhälle
kommer det över Borås, men nedanför både Huskvarna och Tidaholm: 65 °/o
av befolkningen tillhör »industri och hantverk»; endast 15% handel och
samfärdsel» — grannskapet till Göteborg gör sig gällande.
Återkomna till Göteborg ta vi vägen till Borås förbi bistaden Mölndal
— kvarnbyn, som blivit industrisamhälle med lämpligt läge framför allt
för importgods. Borås — »Sveriges Manchester», som den gamla
knalle-bygdens numera stora centrum brukar kallas, betecknades av Sundbärg som
»en av ljuspunkterna i den moderna svenska industriens historia».
Inbyggaretalet hade där stigit från 3,000 år 1870 till över 21,000 år 1910; nu är
det uppe i 48,000 — detta blir mer än det femtondubbla på mindre än sjuttio
år. Borås utgör bland våra större stadssamhällen det mest utpräglat
industriella: år 1930 tillhörde mer än 61 % av dess folkmängd gruppen »industri
och hantverk». Och samhället, såsom det nu ter sig, är ett verk av tull och
tradition. Den fingrarnas flit, den köpenskapens iver, som under de långa
tiderna härskat och eggats i »Sjuhäradsbygden», behövde inte stanna, stelna,
torka bort, när den nya tidens näringsväsen växte fram. Den typ av
förvärvsverksamhet, vilken i våra schematiska ekonomisk-historiska
framställningar betecknas såsom förlagsystem med hemarbete, lever kvar i dessa
204
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
