- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / Översikts- och registerband /
206

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ningar: större och smärre industrianläggningar grundas och utvecklas, skilda
typer av hantverkerier föryngras och nybildas, gross- och
detaljhandelsföretag uppstå och vidgas inom olika varugrupper. Gången är naturlig nog;
den är typisk för motsvarande samhällen. Allt större, allt mera skiftande
varda behoven för de varierande arterna av fabriks- och verkstadsdrift, hos
massorna av människor inom staden och dess granntrakter. Och här te
sig dessa trakter än som en slinga av större eller smärre stadsliknande
samhällen utefter Varbergsbanan, än som glesare kringströdda sådana.
Samhällena uppehållas av textilföretag, av konfektionsaffärer (ibland med
omfattande efterkravssändningar). Garverier och någon enstaka pälsdjursgård
framträda som representanter för ett par näringstyper, av vilka den ena hör
flera sekler till och den andra endast räknar några år som svensk.

Vi följa Borås—Alvestabanan, passera det typiska stationssamhället
Limmared, varest trenne banor råkas, bilar och bussar mötas. Den agrikulturella
och industriella omnejden föra hit och hämta härifrån folk, fä, föda. Ett
glasbruk bildar samhällets större industrianläggning. Bland handelsbodarna
framträder här, liksom på hundrade orter av samma typ, den kooperativa
butiken såsom i mångas ögon en avart, i andras ett ideal av varuförmedling;
och över tvisterna höjer sig som regel det faktum, att »Kooperativa» utgör
en förebild för butikers inredning och hygien, fönsterklädnad eller
skyltning etc. Och strax draga vi åter in i Jönköpings län, i Västbo härad med
dess tusental av hem och dess hundratal av verkstäder för framställande
av metall- och trävaror, utomordentligt skiftande till former och ändamål.
Det är åtskilliga större verkstäder, men framför allt smärre sådana. Ibland
äro de fristående gentemot vederbörande näringsidkares bostad, ibland äro
de sambyggda med denna. En del av t. ex. Gnosjö och Anderstorps socknar
bildar var för sig en gårdarnas, stugornas, maskinernas, motorernas
stads-bygd. Ingenstädes äro Småland och smålänningarna mera beundransvärda.
För övrigt har här nere ett stadslikt samhälle uppstått kring Gislaveds
gummifabrik, som delvis tack vare amerikanska impulser vuxit fram i en
hantverksmässig färgeri- och vävnadsrörelses sköte och blivit ett stort
privat-kapitalistiskt företag, vilket sedermera övergått till kooperationen.

Denna märkliga industribygd samlar sig kring Värnamo. Huru säkert
samhället av nystadstyp än fortskridit, har det dock ingen härskarställning.
Handelns, transportens, penningtransaktionernas vägar gå till Göteborg, till
Halmstad och i någon mån till Jönköping, som i alla fall är länets
administrativa och legislativa huvudort.

206

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:05:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/13/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free