Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stad och stadsbygd i Sverige. En snabbild. Av E. H. Thörnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ner, lappska förekommer ävenledes som huvudspråk i dessa kommundelar
och i Karesuando. Inom de undersökta nordtraktema av länet var dock
svenskan 1930 huvudspråket för 81 % av invånarna. Olika raser — både i
biologisk och i språklig-historisk bemärkelse — äro sammanförda och
sammanlänkade. Enligt Rasbiologiska institutets stora publikation av 1926
kunde av Norrbottens befolkning endast 19 (av Västerbottens 23) %
hänföras till den s. k. »renare nordiska rasen» (riksmedeltal 30,8%). Till den
s. k. »renare östbaltiska rasen» — blond, ljusögd, kortskallig — fördes i
Norrbotten 15,7, i Västerbotten 12% (medeltaget för riket 8,7).
Vi må i detta fall tillskriva det biologiska arvet, de inneboende rasliga
egenskaperna större eller mindre betydelse — ett förhållande komma vi
aldrig bort ifrån. Det är skiljaktigheten hos utseenden och tungomål. Den
alstrar främlingskänsla. Den försvagar det gemensamma artmedvetandet,
hejdar sammanstämningen. De faktorer, som kunna neutralisera denna
skiljaktighet, äro klassmedvetandet, lusten till klasskamp, ja, klasshatet.
Starkt skiftande äro de människo-, folk- och socialtyper, vilka här mötas.
Icke endast de som flyttat hit söderifrån ha slitits ur sitt forna sammanhang,
fogats in i en ny omgivning. Även de som fötts och fostrats här uppe ha
skridit in i nya mentala luftlager. Organisationen, partiet måste — vid sidan
av nöjen och njutningar — meddela vederlag för de förlorade värdena hos
traditioner, sedvänjor och andra institutioner, de där vederbörande fjärmat
sig och sakna. Och de extrema färgerna ha esomoftast den största
dragningskraften.
Ras- och kulturtypernas sammanhopning i dessa trakter — i de äldre
och framför allt i de yngre — innebär en så mycket större mottaglighet för
främmande inflytelser. De ryska påverkningarna trängde fram med så
mycken större kraft. Jublande hade skarorna följt de omgestaltande och
omstörtande tilldragelserna alltifrån den korta Kerenskiska regimens inträde.
Ryska författare hade skapat en stark medkänsla med detta stora folk. Och
den svenska överklassens sekellånga ovilja mot moskoviterna var ägnad att
framkalla kontrasuggestion i de djupa leden — sympatierna för Ryssland
hade tillförne sparsamt spirat. Nu växte de frodigt. Enkannerligen skedde
detta i nordligaste Sverige.
Klassklumparna äro stora, klassdifferentieringarna enkla nog.
Medelklassen blir gärna överklass. Ras- och språkolikheterna ge då och då
klasskänslan, både uppåt och nedåt, en särskild färg. Starkare kan samdräkten
väntas vara, när arbetare och bönder mötas såsom finsktalande. Men sam-
230
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
