Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skilda sociala uppgifter gentemot handlandena, icke minst landsbygdens.
De overbragte allehanda bud och impulser. Från engrossister till
detaljister, från storstad till småstad, från stad till land förde de med sig
kåratmosfären. De eggade och fördjupade det gemensamma artmedvetandet. De
frammanade endräkt mitt i all tvedräkt. Och fortfarande utöva »provarna»
samma roll — låt vara under förändrade betingelser. Alltfort behöva de
dock hotellen. Hotellen behöva också dem. Det är fallet både norrut och
söderut.
Unga ämbetsutövare, ordinarie såväl som tillförordnade, unga privata
och statsliga tjänstemän, unga affärsmän ha samlats i de norrländska
städerna och stadslika samhällena. De ha bott, ännu oftare ha de ätit och
druckit på hotellen (resp. gästgivaregårdarna). Tusen sinom tusen ha här
under årtiondenas lopp haft sina hem — tillfälliga hem, substitut för hem,
men i alla fall hem. Mellan dem ha härskat allehanda skiljaktigheter i
fråga om socialt ursprung och intellektuell utdaning. Men de ha inte
kunnat eller velat stänga in sig i speciella börds- och bildningsrutor. Herrarna
ha trätt i förbindelse med varandra, blivit vänner och bröder. I denna miljö
försvunno åtskilliga nyanser. Spriten blev den våta, spelkorten blevo den
torra bryggan över klyftorna. Socialt talat, ha somliga tagit något eller
några steg nedåt, andra något eller några steg uppåt. Och de senare voro
angelägna nog att markera sin nya uppehållsort gentemot dem, som höllo
till nedanför. De större klassklumparna bildades. Men mitt i detta uteliv
ha kvinnliga medlemmar av underklassen beretts tillfälle att flytta upp till
högre samhällslager. Elevatorn hette äktenskapet. Och notarierna,
kam-rerarna, jägmästarna, grosshandlarna blevo »mågar» på »Stadt», »Storan»,
»Centralen» och inte minst på »Knaust». Dessa företeelser äro ingalunda
enbart norrländska.
Man behöver knappast tillfoga, att »Knaust» är beläget i Sundsvall, dit
vi nu kunna komma från Härnösand med ostkustbanan på ett par timmar:
det behövs inte längre sexton, sjutton timmar! — Sedan sex, sju årtionden
tillbaka ha svenskar runt omkring i landet ställt Hotell Knaust i organiskt
samband med den fest, den lyx, det överdåd, som trävaruhanteringens
genombrott och uppsving framkallade. Och den småländska backstuguflicka,
som här hade anställning och dagligen fått fickorna fulla med »dricks»
skrev hem, kom hem och skildrade, vilket otal champagnekorkar smällde,
vilka mängder punsch serverades på några timmar, vilka dyra, läckra
rätter åtos. Det glänste, det klang nästan starkare än från Chicago.
235
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
