Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
längd förr i världen. För Sveriges del hänföra sig de första mera
omfattande uppgifterna i frågan till mitten av 1880-talet. Enligt den officiella
undersökning, som då skedde, utgjorde arbetsdagen inom industrien i
genomsnitt c:a 11 timmar. Tidigare var arbetsdagen troligen ännu något
längre, även om olikheterna mellan skilda industrigrenar voro ganska
betydande.
En förkortning av arbetstiden var naturligtvis en oundgänglig
förutsättning för att arbetaren skulle få tid över för andra intressen, kulturella,
politiska, organisatoriska, för att inte tala om sport o. dyl., som säkert haft
sin stora betydelse också som klassutjämnande faktor. Men minskningen
i arbetstiden gör också, att årslönerna från början av 1860-talet och från
1936 inte äro alldeles jämförbara. Timlönerna ha med andra ord stigit
betydligt starkare än årslönerna. Tillgängliga data synas närmast leda till
den slutsatsen, att de reala timförtjänsterna stigit med över 350 %.
Timlönerna skulle alltså år 1936 ha varit mer än 4 V2 gånger så höga som
under 1860-talets första år.
Lönerna ha emellertid inte utvecklats lika gynnsamt för alla
arbetargrupper. Redan under förkrigstiden ökades sannolikt industrilönerna i
genomsnitt något hastigare än jordbrukslönerna. Men skillnaden synes dock
knappast ha varit mycket betydande. Redan vid periodens början hade
emellertid industrilönerna, så vitt man kan se, legat högre än
jordbrukslönerna, och även om båda ökat i samma tempo, skulle således differensen
mellan dem ha varit större vid periodens slut än vid dess början. I den
mån industrilönerna stego snabbare än jordbrukslönerna, vidgades tydligen
marginalen ytterligare.
Under efterkrigstiden blevo olikheterna i löneutvecklingen ännu mera
påfallande, och skillnaden mellan lönerna inom industrien och inom
jordbruket ökades kännbart. Sannolikt ha reallönerna inom det svenska
jordbruket under efterkrigstiden stått något högre än före 1914, men framstegen
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Dagligt bröd har först pä senaste tid erkänts som
varje samhällsmedlems rätt, men sedan gammalt har det betraktats som ett önskemål,
att ingen skulle sakna det, och som en »god gärning» att dela med sig av sitt eget
överflöd. Storartade barmhärtighetsverk ha också utförts av välgörande enskilda och
korporationer och mycken energi, som kanske bättre behövts för en förnuftigare social
nyordning av samhällets organisation, har i stället lagts ner pä att mildra verkningarna för
den gamla ordningens offer. Vackert uppsåt och hängivet arbete (2 timmar i veckan) satte
sin prägel också på den sociala hjälpverksamhet, som runt om i landet utövades av
sy-och välgörenhetsföreningar — vär plansch (foto i Stockholms stadsmuseum) är en
kulturbild sä god som någon till fattigdomens svensk-historia.
254
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
