Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deles särskilt markerat. Järnhanteringens fortsatta expansion, trots en, som
det ofta föreföll, övermäktig utländsk konkurrens, samt verkstadsindustriens
frammarsch voro kanske de mest lysande triumferna för svensk industriell
teknik, och den tekniska träning, som här erbjöds, blev av stor betydelse
för hela det svenska näringslivet. Men också andra exportgrenar, särskilt
cellulosaindustrien, ha varit av betydelse i detta avseende.
På så vis kom exporten att stimulera utvecklingen av
hemmamarknads-industrien. För landets ekonomi har denna industri blivit av allt större
vikt. Till omfattningen är den avsevärt större än exportindustrierna, och
om man låter den omfatta också byggnadsverksamheten, kan det inte vara
något tvivel om att den vunnit i betydelse jämfört med exporten. Alldeles
särskilt har detta varit fallet under de senaste åren, då den internationella
handeln mötts av allt större hinder. Men fortfarande äro dock
exportindustrierna en faktor av utomordentlig betydelse i Sveriges ekonomiska
liv. Hela den industriella produktionen, vare sig den inriktats på export
eller på hemmamarknaden, har för övrigt gynnats av de senaste årtiondenas
utveckling på kraftförsörjningens område, särskilt elektricitetstekniken, som
gjort det möjligt att långt mera effektivt än tidigare utnyttja landets stora
tillgångar av vattenkraft.
YRKESFÖRDELNING OCH ARBETARORGANISATION.
Den industriella utvecklingen har medfört en stark ökning i efterfrågan
på arbetskraft, och den har på ett synnerligen djupgående sätt påverkat
yrkesfördelningen. Ännu år 1870, då industrialiseringen redan gjort ganska
märkbara framsteg, beräknades det, att omkring 72 % av befolkningen fick
sin utkomst av jordbruk med binäringar, medan omkring 20 %> tillhörde
industri och hantverk samt handel och samfärdsel. Är 1930 däremot
representerade de båda grupperna respektive 39 och 54 %. Deras sociala
sammansättning hade också i hög grad förändrats. Vad
jordbruksbefolkningen beträffar, är framför allt att märka, att de agrara underklasserna
i mycket hög grad reducerats, dels genom övergång till industrien eller
andra yrken och dels genom emigration. Ingen vill påstå, att förhållandena
bland den fattigare jordbruksbefolkningen numera äro fullt
tillfredsställande; en del sociala undersökningar från den senare tiden tala i det
avseendet ett annat språk. Men 1830- och 1840-talens agrarproletariat hör
dock för länge sedan till det förgångna. Visserligen har efterkrigstidens
268
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
