Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Levnadsstandard och ekonomisk utveckling under de senaste hundra åren. Av Arthur Montgomery - Yrkesfördelning och arbetarorganisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utan tvivel delvis stod i samband med den ekonomiska utvecklingen men
delvis också var relativt oberoende. Den allmänna folkbildningen har
naturligtvis varit av avgörande betydelse, och införandet av obligatorisk
skolundervisning på 1840-talet var säkerligen en av de viktigaste
reformerna i Sveriges sociala historia. Men de stora folkrörelserna under
1800-talet ha också haft ett mycket stort inflytande. Det är exempelvis en
öppen fråga, om nykterhetsrörelsens största insats ligger på
folknykterhetens område eller om den möjligen haft en ännu större betydelse genom
det bildningsinflytande och den organisatoriska skolning, den förmedlat.
På olika sätt bereddes sålunda vägen för arbetarrörelsen och för
fackföreningarna. Redan före kriget var fackföreningsorganisationen ganska
stark, men under de sista båda årtiondena har den dock i ännu mycket
högre grad satt sin prägel på arbetsmarknaden. År 1914 omfattade
Landsorganisationen, således med frånräknande av utanför stående
sammanslutningar, omkring 100,000 medlemmar; 1937 var siffran c:a 840,000.
Tack vare fackföreningarna har arbetarnas faktiska självständighet
gentemot arbetsgivarna i hög grad ökats. I många avseenden har
naturligtvis den fackliga organisationen liksom arbetarrörelsen över huvud varit
ägnad att stärka medvetandet om klassmotsättningarna. Men i längden
har den också bidragit att mildra skärpan i dessa motsättningar genom
att skapa en känsla av jämnställdhet med motparten. För övrigt förändrar
naturligtvis fackföreningsorganisationen, liksom arbetarrörelsen över huvud,
karaktär ju mera den växer ut på bredden och kommer att omfatta nya
samhällsgrupper. Sedan åtskillig tid tillbaka ha de yrkesgrupper, som
sammanfattas under »handel och samfärdsel», vuxit i relativ betydelse,
medan däremot de industriella gruppernas andel i totalbefolkningen på
sista tiden varit rätt oförändrad. Men inom »handel och samfärdsel» är
den sociala grupperingen delvis en annan än inom industrien, och en
politisk rörelse, som strävar att nå också dem, måste anpassa sig därefter.
Man har ofta framhållit fackföreningarnas inverkan på den
industriella lönenivån. Det är också obestridligt, att fackföreningarna under
efterkrigstiden utövat ett dylikt inflytande och framför allt bidragit till
att motverka lönesänkningar under depressionsperioder. Men en jämförelse
med länder, där den ekonomiska utvecklingen varit ganska likartad med
den i Sverige, men där arbetarna endast varit svagt organiserade, är snarast
ägnad att ge stöd för den uppfattningen, att fackföreningarnas direkta
inverkan på lönerna har varit mindre än man ofta antar. Å andra sidan
271
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
