Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
växande frihetskrav och rörelsebehov, vilket gjorde, alt av äldre tiders
hämmande lagstiftning och tankeliv boja efter boja sprängdes. »Men», säger en
forskare, »ur det sönderfallande ståndssamhället lösgöres så människan och
medborgaren.» Behovet av individuell och samhällelig bildning växte,
särskilt efter den betydande utvidgningen av den kommunala självstyrelsen
1862. Förutom tidens allmänna ideologiska läge framkallade bondeklassens
politiska och ekonomiska behov den svenska folkhögskolan. De tre första
skolorna voro färdiga år 1868.
Nykterhetsrörelsens betydelse för det svenska folkbildningsarbetet är
g undläggande ända från Per Wieselgrens tid. Denne gav fältropet:
»Brän-r.f,rier ner, skola upp! Supsed bort, lässed i stället!» Wieselgren var en
lysande populärföreläsare, gynnade bildningscirkelrörelsen, gav de
begynnande sockenbiblioteken betydelsefulla handtag och skisserade 1846 ett
folk-bildningsprogram, i vilket han utvecklade idéer, som sedermera realiseras
genom c rbe tar institut, diakonistyrelsen, sällskap för nykterhetsundervisning
och organisulioner för unison sång o. s. v. Väckelserörelsen är kanske den
rörelse, som är djopast rotad i svenskt väsen och innebär — allt trångsinne
till trots — en vähbg frigörelse av bundna själars krafter. Detta har indirekt
eller direkt kommit andra folkrörelser till godo. Ur folkbildningssynpunkt
var särskilt värdei.dl väckelsens kraft att lyfta svaga och förgätna individer
upp till glädjen och kraften i gemensamhetslivet. Väckelserörelsen har
utformat föreningsteknik och metoder för gruppuppfostran, dess kolportörer
satte äntligen böcker i händerna på Sveriges folk i hemmen.
Göterna, som förläde sina ideal till den nordiska forntiden,
nyhumanisterna, som förläde dem till Hellas och Bom, romantikerna, som flydde in i
medeltida dunkel, kunde inte gärna ha några aktuellt verkande
folkbildningsideal. Sådan fick emellertid en annan idéströmning, vilken växte ur
många rötter och som kan kallas den kulturidealistiska. Denna åskådning
omfattade tron, att-utvecklingens mäktiga våg ofrånkomligt bar människan
och hennes sak, liksom den bar det organiska livet, vidare mot ökad
fullkomlighet, satte kulturen som ett högt eller högsta mål. Åskådningen
grundades dessutom på det varma bejakandet av skilda läror om
människovärdets höghet, om individens rätt och frihetsbehov, om uppfostrans makt. Dess
politiska avspegling var demokratien. Till detta åskådningskomplex har
under senare delen av 1800-talet de radikala elementen inom svensk tongivande
opinion anslutit sig som en kämpande skara, under 1900-talets två första
årtionden har åskådningen i stort sett varit allmän egendom för att i våra
286
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
