Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. Av Carl Cederblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Årligen besöka mellan fem och sex
tusen ungdomar ur praktiskt taget alla
samhällslager numera svenska
folkhögskolor — några av dem ta emot elever
från hela landet. Sd är fallet
exempelvis med arbetarungdomens egen
folkhögskola i Brunnsvik, vars rektor Alf
Ahlberg ovan ses i undervisartagen vid
svarta tavlan. — Föreläsaren nedan är
d:r R. Berg vid Siljansskolan i
Täll-berg i Dalarna; lektionen, som hålles
för lärare och ungdomsledare vid en
pedagogisk sommarkurs, äger rum i
det fria.
da efter engelskt mönster av
universitetslärare till de enkla, men långt ifrån
betydelselösa s. k. kaffecirklarna ute i loger
och småföreningar.
Att folkbildningsarbetet påverkat det
svenska folket på många sätt står utom
allt tvivel. Verksamheten har präglat
enskilda och grupper. I ett nu äldre skikt
påträffas litet varstädes i svenska bygder
dessa av bildningsarbetet väckta, enskilda
män — stundom även kvinnor — som
tillhöra hantverkarklassen,
arbetarklassen, bondeklassen. Med mödor och
umbäranden ha de skaffat sig en rik
beläsenhet, vilken tillsammans med
begåvning och allmän livserfarenhet och
idealitet gjort dem till rikt bildade
personligheter. De individualistiska dragen äro
ofta påfallande; stundom bli dessa
människor blott älskvärda och opraktiska
bygdeoriginal. Oftast ha de dock blivit
de ledande för bygdernas inre utveckling,
kulturbärare och föregångsmän i sin lilla
värld, denna må nu vara en sockens
kommunala och praktiska arbetsliv, en
nykterhetsloge, en missionsförening eller
en ort, där fornminnen eller natur lockat
till forskning och vård. I ett yngre släkte
har däremot bildningsarbetets
gruppuppfostran burit vackra frukter. Det har
skapats — främst inom arbetarklassen
men även inom bondeklassen — en fri,
öppen, relativt kunnig, debattlysten
ungdom, som med frisk iver utnyttjar tidens
många olika bildningsmedel. Denna
osentimentala och dugliga ungdom utmärkes
av en påfallande yttre prydlighet och ett
296
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
