Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sande den dagliga förtäringen vid spiseborden på Uppsala kungsgård 1557
i jämförelse med medeltal för konsumtionsenhet i Sverige 1912—<13. Enligt
denna förtärde en person år 1557 783 kalorier kött, 1912—13 577 kalorier
kött. Motsvarande siffror för fisk voro 735 och 58, för smör 55 och 317,
för socker 0 och 354, spannmål 2,470 och 1,795, för potatis 0 och 328, för
öl 599 och 26. Det totala kaloritalet var på Uppsala kungsgård 4,043 och
för den svenske arbetaren av år 1912—13 4,376.
Att knektar och hovfolk fingo riklig köttnäring torde väl endast vara
ett uttryck för att de styrande jämte militärerna alltid ha varit de mest
gynnade, även beträffande näringstillförseln, när så har kunnat ske.
Levan-der framhåller, hurusom på Gustav Adolfs tid i dennes härbärge i Uppsala
för fattiga studenter serverades både kött och fisk.
Man kan få en falsk föreställning rörande köttillgången, när man läser
berättelserna om frosseriet vid våra förfäders fester, bröllop, begravningar
etc. Det är ju i själva verket rent av otroliga massor av kött och fisk
jämte andra födoämnen, som vid dylika tillfällen ha förtärts. Men härav
kunna vi också se, att gemene man i regel mycket sällan fick njuta av
kött och att när det bjöds en instinktiv kötthunger tog sig uttryck i frosseri.
De här anförda citaten ur gamla urkunder tyckas emellertid visa, att
den nordiska befolkningen sedan urminnes tider älskat att äta rikligt. De
antyda också, vilken stor roll som den animaliska konsumtionen spelade
under tidigare århundraden.
Man får emellertid ej låta förleda sig till att tro, att denna rikliga
konsumtion, som ofta hos överklassen även i vardagslag tangerar frosseriets
gräns, var genomgående för alla folkskikt. Hur det enkla folket levde, den
namnlösa hopen, berättas icke mycket om. Deras standard har med största
sannolikhet varit betydligt enklare. Urkunderna förtälja sålunda i främsta
rummet om överklassens kostvanor. Därav framgår, att överklassen, som
alltid skattat åt en stark animalisk konsumtion, emellertid icke försmått
grönsaker och frukt, så mycket tidsförhållandena tilläto. Vi finna under
svunna århundraden ständigt samma näringstendenser. Kostförbättringen
överallt i världen gestaltar sig hos alla folk och i alla tider i välståndets
och högkonjunkturens tider på samma sätt: ökad animalisk konsumtion med
tillblandning av grönsaker och frukt.
En av de allra betydelsefullaste nyheterna på folkkostens område i nyare
tid blev potatisens införande genom Jonas Alströmer på 1720-talet. Den
nya rotfrukten innebar en synnerligen värdefull ökning av kaloritillförseln
313
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
