Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkan och klosterväsendet. Av Erik Floderus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
prosten, därnäst ärkedjäknen, så dekanen och därefter skolasten, som skötte
undervisningen. Till en början utgjorde domkapitlen ett slags brödraskap
motsvarande klostrens, men så småningom blevo de sekulära, varmed
menas, att deras ledamöter fingo rätt att besitta egendom, i allmänhet
avkastningen av vissa dem tilldelade kyrkoherdebefattningar inom stiftet, de s. k.
prebendena. Dylika prebenden tillkommo dock endast de förnämsta
kani-kerna, vilka kallades kapitularer. De voro också de enda, vilka hade
rösträtt i kapitlet.
Prästerna hade en synnerligen stark ställning i samhället, då ju
nådemedlen gingo genom deras händer, men de visste också att få god
ersättning för de tjänster, de gjorde allmänheten. Adam av Bremen talar om
de svenska prästernas girighet och hur dyrt folket fick betala
delaktigheten av sakramenten. Något sådant framgår också av landskapslagarna,
i vilka stadgas om pris på dop, sista smörjelsen, själamässor och andra
förrättningar. Även prästernas moral lämnade mycket övrigt att önska.
Trots det att kyrkan fordrade, att de skulle leva i celibat, synes det ha
varit mycket vanligt, att de varit gifta eller haft frillor. Ofta gick
prästämbetet i arv från far till son. Först på kyrkomötet i Skenninge 1248
genomdrev den påvlige legaten Vilhelm av Sabina, att celibatet
genomfördes även inom den svenska kyrkan.
PLANSCH VID DENNA SIDA. Avlatsbrev utfärdat 1484 av påvlige legaten Bartholomæus
de Camerino, som 1482 fått i uppdrag att predika korståg mot turkarna: 1483 utnämndes
han till avlatskommissarie för Sverige och Norge med rätt att här försälja avlat (i Sverige
kallat »turkenstggr», »turkskatt»). Handeln här liar av allt att döma varit synnerligen
givande. 1485 brast Bartholomæus i redovisning, varför hans broder och en annan
person med en borgen av 3,000 dukater fingo svara för att Bartholomæus inom 18 månader
skulle infinna sig i Bom och avlägga räkenskap. Några år senare finnes i vederbörande
räkenskaper antecknat en post om 2,000 gulden som inkomst från den nordiska
avlats-handeln. En samtida källa för 1484 säger betecknande nog, att en påvlig legat då besökte
Sverige och »ryckt fjädrarna av Kristi fattige». — Här föreliggande avlatsbrev, känt i två
varianter, är utfärdat för »fru abedissan Hamborg och alla hennes närvarande systrar
i Vreta kloster» den 7 januari 1485 (ifyllt för hand). 1 övrigt säger brevet, att
utfärdandet av avlaten föranletts av kriget mot turkarna — den vanligen föreburna orsaken till
avlatssäljandet under senare hälften av 1400-talet. Avlaten gäller, efter bikt för en av
köparen själv vald biktfader, alla synder utom konspiration mot påven och den
apostoliska stolen och våldförande av biskopar och högre prelater, den löser från alla kyrkliga
straff och dispcnserar från gjorda löften utom sådana, som gälla klosterliv och kyskhet.
Priset är bestämt till en, två, tre eller fyra gulddukater. — Brevet är med all sannolikhet
tryckt i Stockholm av Sveriges förste, från Lubeck invandrade boktryckare Johan Snell.
Som förebild till detta avlatsbrev har ett i Lubeck hos Bartholomæus Ghotan tryckt
avlatsbrev förelegat, varav ett exemplar anträffats i pärmarna till en i Stockholms
franciskan-kloster bunden handskrift. — Riksarkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
