Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkan och klosterväsendet. Av Erik Floderus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var även en av landels största
jord-drottar, och när Birgitta genom arv
fick del av hans förmögenhet,
kunde hon anse sig som en av landets
rikaste kvinnor.
Birgittas barndom (hon var född
1303) förflöt på Finsta i Roslagen,
och säkerligen stod lagmansgården
ej någon kungsgård efter i fråga
om hovhållningen och antalet vid
gården anställda. Trots detta få vi
dock ej tänka oss, att där härskade
någon lyx eller komfort. Även
storgårdarna i landet skilde sig nog
föga från vikingatidens gårdar, som
bestodo av en samling enkla
envåningshus av trä, bland vilka många
endast utgjorde ett enda rum.
Livet flöt enformigt framåt särskilt
under vintrarna, då ljuset endast
sparsamt strilade in genom de små
fönstren eller elden på härden var
den enda ljuskällan. Den enda
lektyr, som bjöds, var sagor och
helgonlegender. Under dessa
förhållanden låg det nära till hands för
den mer fantasihegåvade att
försjunka i religiöst svärmeri.
För medeltidens människor
inneburo legenderna trots sina
fantastiska överdrifter ej något
overkligt, och för ett begåvat barn som
Birgitta framstodo helgonen och
deras av underbara händelser
fyllda liv i ett förklarat skimmer, som
stod i skarp kontrast mot den
omgivande grå verkligheten. I dröm-
Denna bild au den heliga Birgitta skiljer sig
betydligt från andra samtida genom sin
realism, som givit anledning till den förmodan,
att konstnären, troligen en munk i klostret,
verksam på 1400-talet, eftersträvat verklig
porträttlikhet. — Träskulptur i Vadstena
klosterkyrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
