Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkan och klosterväsendet. Av Erik Floderus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är ett vackert bevis på den djupa vördnad, även Vasatidens svenskar hyste för
Birgittas minne, att hennes klosterstiftelse skonades under reformationstidens nedbryiarnit.
Delar av den kvarstå ännu i dag. Ganska orörd är hennes klosterkyrka, vars korparti
ses å bilden härovan. De konserverade murresterna i förgrunden äro från ödelagda delar
av birgittinklostrets byggnadskomplex.
Inredningen i båda klostren var enkel, sängar och sängkläder ytterst
torftiga. Mindre spartansk var däremot förplägnaden, måltiderna voro
rikliga ehuru blott två till antalet. Fyra gånger i veckan serverades kött. Något
överflöd hade Birgitta dock ej tillåtit, men i själva verket synes hennes
föreskrifter i detta avseende ha överträtts, vi höra talas om olika slags
läckerheter, som införskaffades från skilda håll i landet.
Nunnorna, som ofta kommo från landets förnämsta familjer, voro 60
till antalet, munkarna endast 25. Abbedissan var även munkarnas
överhuvud och stod sålunda över dessas föreståndare, som kallades
general-konfessor.
Tretton av munkarna voro präster. Deras huvudsakliga sysselsättning
bestod i att läsa de själamässor, som skulle hållas för alla dem, som
ihåg-kommit klostret i sina testamenten, att läsa och besvara brev samt, icke
minst viktigt, att handhava bibliotek och arkiv; båda blevo synnerligen väl
skötta. Särskilt biblioteket, det största i Norden, var klostrets stolthet, enligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
