Svenska folket genom tiderna / 2. Den medeltida kulturen / 141 (1938-1940) With: Ewert Wrangel Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En storhetstid för konst och konsthantverk. Av Rune Norberg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Spår av kyrkor från
slutet av detta århundrade
ha också anträffats, så
bland annat i den äldsta
domkyrkan i Skara och de
med denna
sammanhängande kyrkorna av tuktad
sten. Från 1100-talets
början växer antalet
stenkyrkor med stor fart.

Man lärde snart att
använda landskapets
naturtillgångar i form av
kalksten och sandsten. Denna
i stor utsträckning ännu
bevarade arkitektur visar
helt naturligt inflytanden
från olika håll, främst Västtyskland, och, som redan framhållits, Skåne,
men också från det normandiska England. Man behöver endast betrakta
t. ex. Skalunda kyrkas portal för att förvissa sig om detta engelska inflytande.

På en relief å den vid sid. 156 som plansch återgivna dopfunten från Tingstads kyrka i Östergötland får man en bild av en typsik romansk landskyrka på 1100—1200-talet — med torn, långhus, kor och halvrund absid.

I Mälarlandskapen och Uppland kan en mycket tidig kristen organisation
spåras, särskilt omkring Eskilstuna och Sigtuna. I det inre av Uppland,
som ju varit hedendomens centrum, dröjde det någon tid, innan
förhållandena stabiliserade sig. I Sigtuna, den första biskopsstaden i Uppland, finna
vi också de tidigaste stenkyrkorna, S:t Per och S:t Olof (se bild å sid. 53)
— nu ruiner — som ansetts vara byggda under slutet av 1000-talet, S:t Per
med engelska och S:t Olof med österländska förebilder. (Många skäl tala
dock för att S:t Per uppförts först ett stycke in på 1100-talet och S:t Olof
närmare århundradets mitt.) Särskilt betydelsefull blev S:t Per med sitt
torn över mitten, som förebildlig även för en liten grupp av landskyrkor,
som ha sitt torn i öster över koret. Omkring 1135 överflyttades biskopssätet
från Sigtuna till hedendomens hjärtpunkt, till Gamla Uppsala, och där
uppfördes en domkyrka, som till planen mycket påminde om Sigtunakyrkornas.
De hade alla en mittfyrkant med centraltorn, tvärskepp och kor med absid,
Gamla Uppsala dessutom absider på tvärskeppet. Redan vid denna tid ha
några av de äldsta kyrkorna i Norrland tillkommit, t. ex. i Brunflo och
Söderala.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>