Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En storhetstid för konst och konsthantverk. Av Rune Norberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sades i samma byggnad. Koret var här vida rikare utvecklat med en omgång.
Under 1200-talet fingo tyska köpmän allt större inflytande i de svenska
städerna, och detta inflytande sträckte sig även till det konstnärliga
området. När den tyska församlingen i Visby byggde sin kyrka S:ta Maria
— den nuvarande domkyrkan — som stod f ärdig 1225, representerade denna
snarast en provkarta på dåtida tyska stilarter, men de voro sammansmälta
till enhetlig form, som sedan utgjorde förebild för många landskyrkor. På
Gotlands landsbygd utgör Tingstäde kyrka med sitt imponerande torn en
representant för samma tidsstil. 1 Skåne och på svenska fastlandet
framträda från 1100-talets slut och särskilt från 1200-talets mitt de första
exemplen på ett nytt byggnadsmaterial, som medförde ny teknik och åtföljdes
av en ny stil av mycket stor betydelse, nämligen teglet. Omkring Mälaren
växte dessa nya tegelkyrkor upp, de mest betydande i Strängnäs, Sigtuna
(Mariakyrkan), Västerås och Skokloster. Nyheten i dessa byggen låg
närmast däri, att västfasaden blev den rikast utstyrda med ett system av djupa,
rikt profilerade portaler och talrika försänkta nischer och runda eller
fön-sterliknande blinderingar, som lyste vitt mot teglets röda färg. Ofta voro
dessa nischer prydda med figurmålningar, ett sydländskt överdåd, som här
i detta bistra klimat bestraffades med bildernas snara försvinnande.
I själva interiören blev nu långhuset mera betonat för att bereda större
plats för menigheten. Detta sammanhänger med de nya kyrkliga
strävandena under detta århundrade. Genom de stora tiggarmunkordnarna,
franciskaner och dominikaner, hade ju predikan för folket på dess eget språk
fått stor betydelse, och det var också dominikaner, som hyggde de
nyssnämnda klosterkyrkorna i Sigtuna och Sko.
Redan i de första tegelkyrkorna skönjas många drag av det under
1200-talet i hela kristenheten genomgripande nya konstidealet, gotiken, men
verkliga representanter för den nya stilen i dess rena och fullt utbildade
form ha vi först i några av landets förnämsta kyrkor, nämligen dom-
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Denna vackra tempelbild är från Hamra kyrka på
Gotland. 1 valvbågen mot altaret se vi iriumfkrucifixet med den för Gotlandskyrkorna
typiska ringen; ytterst på korsets armar äro evangetistsymbolerna anbragta. Dopfunten,
som skymtar till vänster, är prydd med reliefer. Den frisformiga kalkmålningen på
långhusets nordvägg är från lAOO-talets mitt. Under katolsk tid voro även vårt lands kyrkor
öppna för både offentlig och enskild gudstjänst vardagar såväl som sön- och helgdagar
— konstnären liar här befolkat den på medeltida vis bänklösa interiören inte bara med
korgossar och munkar utan också med en kvinna, som fromt tummar sin rosenkrans
i bön. — Akvarell av A. T. Gelterstedt 1867. Antikvarisk-topografiska arkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
