162 (Svenska folket genom tiderna / 2. Den medeltida kulturen)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En storhetstid för konst och konsthantverk. Av Rune Norberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

imponerande dopfunten från Vaksala (nu i Statens historiska museum),
som visar en rent arkitektonisk uppbyggnad.

Framstående prov på en figurskulptur i större format, troligen under
engelsk påverkan, finna vi i några gravmonument i Västergötland, det ena
över drottning Katarina, död omkring 1250, det andra det ovan nämnda
över Birger jarl i Värnhems klosterkyrka. Särskilt Katarinabilden har en
sträng, monumental verkan.

Under medeltidens slut representeras stenskulpturen oftast av
importerade enstaka helgonbilder, t. ex. två bilder i Ludgo kyrka, som till sin stil
återgå på den berömde burgundiske skulptören Claus Sluter. Gravvårdar
utfördes av inkallade tyska stenmästare. En grupp stenhuggare från Köln
och Westfalen utförde under 1400-talets sista år dekorativa skulpturer i
Linköpings och Lunds domkyrkor. Den ledande mannen, Adam van Duren,
är bl. a. mästare för skulpturerna på Glimmingehus och det ståtliga
gravmonumentet över Lunds siste katolske ärkebiskop, Birger, i Lunds
domkyrkas krypta (1512). Någon svensk stenskulptur kan man icke längre tala
om, och det skulle dröja länge, innan någon sådan av värde åter framträdde.

TRÄSNIDARKONSTEN UPPBLOMSTRAR.

När det gällde att skaffa de nödvändiga prydnaderna för de första
kyrkornas inre, voro nordborna givetvis hänvisade till den kristna
bildkonst, som höll på att utvecklas i de centralare delarna av kristenheten.
I första hand fordrades ett kors, helst ett krucifix, av mindre format på
altaret och ett större krucifix i triumfbågen. Några inhemska förutsättningar
för skulpturframställningar av denna art funnos knappast. Visserligen ha
samtida uppgifter bevarats om fristående bilder av Oden, Tor och Frej i
hednatemplet i Uppsala, och enstaka prov på sådana bilder i metall ha
anträffats i jorden, men de hedniska konstnärernas verkliga intresse var
vänt åt ett helt annat håll, åt den rika ornamentiken med stiliserade bilder
av djur och växter i lagbunden, ofta mycket invecklad rytm. Det är
påfallande, hur osäkert och klumpigt de nordiska konstnärerna till en början

PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. S:t Erik — från Roslagsbro kyrka i Uppland —
är här iförd en grön livklädnad och en röd och en gyllene mantel. Det vackra,
skägglösa ansiktet är omgivet av vågigt, långt hår. Träskulpturen, av vilken huvudet här
avbildas, är utförd omkring år 1300 av en i samband med domkyrkoskulpturen i Uppsala
franskt påverkad skola. — Statens historiska museum.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Dec 12 00:02:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/svfolket/2/0208.html

		Svenska folket genom tiderna / 2. Den medeltida kulturen / 162 (1938-1940) With: Ewert Wrangel Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|