- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 2. Den medeltida kulturen /
188

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En storhetstid för konst och konsthantverk. Av Rune Norberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ett exempel på ett medeltida järnsmide av långt okonstnärligare (men naturligtvis också<blångt vanligare) slag än exempelvis Rogslösadörrens lämnar denna bastant beslagna<bofferkista från Svinnegarns kyrka i Uppland. Den har emellertid också sin egen historia; kistan<bhar använts vid den i kyrkans närhet liggande, fordom ryktbara »Helga-kors-källan» (så<bbenämnd efter det stora krucifix, som stod rest vid dess rand). Källan besöktes av väldiga<bskaror — för att få bot för sjukdomar och åkommor — och ännu vid mitten av<b1700-talet kunde Trefaldighetsnatten omkring 5,000 personer samlas kring dess undergörande<bvatten. I kistan nedlade »dhe helbregdade blevne personer» sina tackoffer, och de många<bkraftigt dimensionerade låsen bära syn för sägen om offergåvornas värde.<b— Statens historiska museum.
Ett exempel på ett medeltida järnsmide av långt okonstnärligare (men naturligtvis också
långt vanligare) slag än exempelvis Rogslösadörrens lämnar denna bastant beslagna
offerkista från Svinnegarns kyrka i Uppland. Den har emellertid också sin egen historia; kistan
har använts vid den i kyrkans närhet liggande, fordom ryktbara »Helga-kors-källan» (så
benämnd efter det stora krucifix, som stod rest vid dess rand). Källan besöktes av väldiga
skaror — för att få bot för sjukdomar och åkommor — och ännu vid mitten av
1700-talet kunde Trefaldighetsnatten omkring 5,000 personer samlas kring dess undergörande
vatten. I kistan nedlade »dhe helbregdade blevne personer» sina tackoffer, och de många
kraftigt dimensionerade låsen bära syn för sägen om offergåvornas värde.
— Statens historiska museum.


och kistor. Rent tekniskt utfördes orneringen i plattjärnsmide, ofta med
punsning i ax- eller fiskbensmönster. Figurmotiven kunde stundom utföras
i något slags relief eller nästan fristående. Det som ger dessa smiden deras
karaktär är emellertid icke figurmotiven utan ornamenten, delvis rent
geometriska, delvis växtliknande och oftast inpassade i bestämda inramade fält,
vilket gör, att kompositionen bibehåller sin klarhet, även om dekorationen
är överväldigande rik. Så är t. ex. fallet med de trenne berömda småländska
kyrkkistorna från Våxtorp, Rydaholm och Ryssby. Förutom rena ornament
och träd (livsträdet?) förekomma här framställningar av jaktscener, som
antingen föreställa Hubertus’ eller Karl den stores jakt. En av de förnämsta
smederna, Asmund, har i runor signerat kyrkdörrar i de tre vid Vättern
belägna landskapen (Västergötland, Småland och Östergötland). En annan
framstående mästare — vars namn man icke känner — har bl. a. utfört
en av de praktfullaste kyrkdörrar vi äga, nämligen i Rogslösa
(Östergötland).

Utsmyckningen av våra medeltida kyrkdörrar och kistor med järn
påminner något om orientaliska mattor eller de nedan skildrade svenska
bonaderna från 1100-talet. Likheten ökas, om man tänker sig det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:02:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/2/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free