Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En storhetstid för konst och konsthantverk. Av Rune Norberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Beträffande måleri funnos här om möjligt ännu mindre förutsättningar
inom landet än beträffande skulpturen. Visserligen hade en större del än
man tror av den hedniska konsten — runstenar, träsniderier och dylikt •—
varit försedd med färger av en ganska raffinerad verkan, men färgerna hade
aldrig spelat någon självständig roll. Också i måleriet ha invandrade
konstnärer varit våra läromästare, ofta kanske de hitsända prästerna själva.
Under äldre medeltiden voro kyrkomålarna oftast andliga, och man vet t. ex.
om biskop Bengt i Skara (1100-lalets slut), att han både byggde och målade
kyrkor. Detta var också nödvändigt på grund av det invecklade teologiska
system, som måste följas, och den höga bildning, som fordrades för att
kunna utföra dessa dekorationer. Under den senare medeltiden blev
förhållandet ett helt annat, emedan det vanliga målareskråets både tekniska
kunskap och allmänbildning hade höjts. Även under denna lid svarade
prästerna ofta för nödvändiga inskrifter, då målaren själv icke alltid var
skriv- och läskunnig. Ett drastiskt exempel härpå ha vi i en uppländsk
kyrka, där prästen, medveten om målarens okunnighet, textat smädliga ord
om densamme i målningens skriftband.
Redan från 1100-talet ha vi åtskilliga målningssviter bevarade, de flesta
i Skåne. Även Småland och Östergötland ha bevarat flera prov från samma
tid eller 1200-talets början, och på senaste åren gjorda fynd visa, att också
Västergötland haft en romansk målningskonst av väl så hög kvalitet som
de övriga landskapen. Uppsverige synes ha varit fattigt på målningar från
denna tid. Annorlunda ställer det sig under den närmast följande tiden,
under 1200-talets senare del och i ännu högre grad under medeltidens två
sista århundraden, då tyngdpunkten åter förflyttats norrut. Under
1400-talet är Stockholmstrakten, särskilt Uppland, mest framträdande både i
fråga om målningarnas antal och kvalitet.
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Till det yttre är Södra Råda gamla träkyrka i
Värmland föga märklig; det är målningarna i dess inre, som göra den till ett av våra
dyrbaraste medeltida minnen. Takmålningarna i skeppet — av vilka några partier medtagits
som kulturhistoriska illustrationer i detta band, sid. 155, 373 och 388 —- äro daterade
7494 och utförda av en konstnär vid namn Amund. Målningarna d korets väggar och
välvda tak i en blid och fager, höggotisk stil äro långt tidigare — från 1323. Den undre
bildräckan är ägnad legendmotiv; den övre presenterar en rad apostlar och profeter (f. ö.
så godtyckligt valda, att en i Gamla Testamentet alldeles okänd »profet Ester» lyckats
smyga sig in i raden av de heliga). — Efter akvarell i Antikvarisk-topografiska arkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
