- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 2. Den medeltida kulturen /
219

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Studier och lärdom. Krönikor och folkvisor. Av Bror Olsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stut av den danske magistern
Nils,varvid Gustav drog sin
silverdart (värja) och
genomhögg därmed
Alexanders de Villa Dei
»Doctrina-le», den s. k. »själens
pino-bänk», under yttrandet:

»Hej, jag tör giva dig och din skola
tusende», gick där ut och kom där
aldrig igen. En anledning till
mothål-let för magister Nils synes ha varit,
att Gustav om magistern, som »var
allom led», skall ha yttrat, att han
med dalkarlarnas hjälp skulle slå
»juten på näsan»; den direkta
anledningen förefaller av scenen att döma ha
varit, att Gustav icke kunnat läxan i
»Doctrinalen», som var huvudlärobok
i den klass, i vilken Gustav gick. Men
så resolut kunde naturligtvis icke den vanlige skolpilten uppträda; han fick
tiga och lida. Att riset spelade en stor roll även vid uppfostran i hemmen
är väl känt. Enligt legenden skall sålunda Birgittas moster, den stränga
och energiska Katarina på Aspanäs, icke ha sparat detta vid systerdotterns
uppfostran.

SKOLFESTER.

Utan glädjeämnen var visserligen icke den medeltida skolpiltens liv. En
omväxling utgjorde för det första ferierna. I allmänhet indelades läsåret
på något annorlunda sätt än nu eller i fyra terminer: från mitten av januari
till påsk, från 1 maj till midsommar, 10 augusti till Mikaeli, någon vecka
efter detta datum till jul — däremellan var det ferier. Utom ferierna
erbjödo de vanliga skolfesterna omväxling i det enahanda skolarbetet. Såsom
de vanligaste skolfesterna nämnas i Skandinavien Gregorius-,
Nicolaus-festen och majgrevefesten. Den förstnämnda firades till minne av påven
Gregorius den store, den 12 mars. Bland skolarerna valdes då en »biskop»,
som gick i spetsen för skolarernas tåg, följt av lärarna, först till kyrkan,
därefter runt staden, varunder skolgossarna, fantastiskt utstyrda, insamlade

Den medeltida skolmästaren framställes
vanligen med färla och ris, med vilka
han höll piltarna till boken. Källorna
vittna om att de flitigt kommo till
användning — det var säkerligen ingen
angenäm lott att vara skolgosse under
medeltiden. — Medeltida kalkmålning från
T udse kyrka i Danmark.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:02:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/2/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free