Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Studier och lärdom. Krönikor och folkvisor. Av Bror Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
helt ens med de högre klassernas läskunnighet. Med skrivkunnigheten stod
det ännu sämre till. Betecknande härför är, att det i en urkund från Sten
Stures tid, då den skulle underskrivas av rådet, säges, att de av rådets
medlemmar, »som kunde läsa, funnit den vara riktigt uppsatt».
DE UTLÄNDSKA STUDIERESORNA.
För den vetenskapliga utbildningen voro svenskarna emellertid allt
framgent — ända till Uppsala universitets upprättande 1477 — hänvisade till
utlandets universitet. Redan på 1100-talet upprättades universitet i Italien,
och därefter följde sådana i Frankrike, av vilka det förnämsta var det
i Paris. Till detta gingo under 1200-talet och en stor del av 1300-talet de
flesta svenska studenterna.
Undervisningen bestod då som nu i föreläsningar och disputationer —
den akademiska undervisningen är som bekant konservativ. Före
boktryckarkonstens uppfinning voro böckerna dyrbara, så att den muntliga
undervisningen spelade en ännu större roll då än nu. Men även själva den
stämning, som slår mot oss ur de fåtaliga bevarade urkunderna, är
förvånansvärt lik nutidens. Den flitige studenten kan från Paris skriva hem,
atl han dagligen besöker föreläsningarna och åhör disputationer, så att han
med stolt tillförsikt kan försäkra att vid återkomsten kunna överglänsa icke
bara sina jämnåriga utan även sina lärare. Dyrt var det förstås i
världsstaden, trots att universitetsmyndigheterna sökte sätta maximipriser på
bostäder och livsmedel, och ekonomien omhandlas utförligt i
korrespondenser och brevformulär. Det finns en studenthistoria om tre kamrater, som
delade rum och blott hade en kappa. I tur och ordning gick en i detta
dyrbara plagg till föreläsningarna, medan två sutto hemma. Det var kanske
icke alltid så roligt att vara student 100-tals mil borta från anhöriga, och
i brev kan det låta så här: »Medan de hemma sitta vid köttgrytorna och
äta sig mätta, glömma de dem som under sina studier hungra och törsta,
frysa och gå nakna». Det kanske var riktigt: möjligen innebar det då som
nu en lätt överdrift för att beveka njugga anförvanter, som icke kunde göra
sig en riktig föreställning om hur dyrt allt var i Paris, till större apanage.
Men säkerligen kunde anslagen ofta ha använts bättre. De många krogarna
— Tuppen och hönan, De tre svärden, Gyllene skägget, Skeppet och allt
vad de heta — lockade säkerligen till större utgifter, än fattiga nordbor
hade råd till. Den enande samlingspunkten var nationen — studenterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
