Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Studier och lärdom. Krönikor och folkvisor. Av Bror Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att bevista, såframt ej »principalen» beviljade ett undantag. Vid bordet
skulle de först läsa välsignelsen och höra ett stycke ur bibeln föreläsas: så
länge de åto, fingo de endast tyst samtala med varandra. Efter måltiden
skulle bordsbön läsas, och på kvällen skulle aftonbön hållas. Alla måltider
skulle intagas gemensamt, och ingen fick spisa på sin kammare, såframt
han ej var sjuk eller så fattig, att han ej kunde vidkännas kostnaderna för
det gemensamma bordet. Ingen hade rätt bjuda en annan till måltid eller
dryckeslag eller mottaga besök av en främmande — brott häremot
straffades med höter. Buller och högljudda samtal voro strängeligen förbjudna.
Alla voro förpliktade att tala latin, såframt de ej med främmande voro
nödgade att använda ett annat språk. Sedan ljuset släckts, fick ingen, vid vite
av böter, utan tillstånd av »principalen» lämna kollegiet, och all
skuldsättning utöver fyra solidi förbjöds strängeligen, såframt ej »principalen» i
ömmande fall tillät ett högre belopp. Om någon insjuknade, skulle
»principalen» beordra en kamrat att vaka hos honom, och blev sjukdomen så
svår, att döden nalkades, skulle kollegiets alla medlemmar, med
åsidosättande av övriga göromål, bedja vid hans bädd, samt om han dog, hålla likvaka
och draga försorg om begravningen. Det var sålunda i minsta detalj sörjt
för ordningen inom Uppsalakollegiets väggar.
På liknande sätt torde livet ha förflutit i de övriga tvenne svenska
kollegier, som upprättades i Paris under medeltiden, nämligen
Linköpings-kollegiet och Skarakollegiet. Det är betecknande för sedernas försämrande,
att statuterna för Skarakollegiet innehålla ett par paragrafer, som tydligen
icke ansetts behövas på den tid, då Uppsalakollegiet tillkom. Det stadgas
nämligen i dessa, att ingen fick föra in i huset någon prostituerad eller
kasta sitt vatten innanför porten annat än i därför avsett kärl för stankens
skull. Vid mitten av 1300-talet stod Uppsalakollegiet tomt, och
Linköpings-kollegiet måste övergivas vid slutet av århundradet, medan Skarakollegiet
bestod långt in på 1400-talet.
Orsaken till nedgången i svenskarnas studier i Paris har säkerligen
varit av skilda slag. Hemma i Sverige härjade digerdöden, icke minst bland
den unga generationen, och inre strider bidrogo nog till att understöden
uteblevo. Men den viktigaste orsaken var, att Parisuniversitetet fått svåra
konkurrenter i de tyska universiteten. Under 1400-talets senare hälft gick
den svenska studentströmmen till tyska universitetet; särskilt starkt besökt
var Prag av svenska studenter. 1477 upprättades dessutom Uppsala
universitet, och efter detta år minskades självfallet studieresorna till utlandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
