Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Studier och lärdom. Krönikor och folkvisor. Av Bror Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
’Vad ska vi nu göra till syndamen,
bygga upp en kyrka av kalk och sten?’
’Det görom vi så gärna,
— Kaller var deras skog —
kyrkan skall heta Kärna.’
— Medan skogen han lövas.»
Till slut må anföras ett prov på medeltida skämtvisor: »Bondens
välling». Man lägger särskilt märke till gycklet med gråmunken, i vilket röjer
sig en antiklerikal stämning:
»Bonden och hans unga hustru
begynte till att sämjas.
’Och vad skall oss till maten vara?’,
så snackade han till henne.
’En nyan kittel då köp tu mig!
Så god en välling då reder jag tig.’
Så vele vi dansa och kväda.
Hon satte den kittel uppå den eld;
hon skulle den vällingen göra.
Femton skäppor siktat mjöl
då månde hon på vällingen röra.
Den vällingen begynte att sjuda fast,
alla kittlakrokar de bruste väl snart.
Vällingen begynte att löpa
och bort i kvarnadamme;
femton kvarnar slog hon omkull,
och femton kom hon till att gånga.
Det var välling, där hon for fram;
för henne räddes både kvinna och man.
Ut kom bondens unge hustru,
hon var så snäll i orde:
’Och skam få då den hustru,
som denna vällingen gjorde!’
Den vällingen var icke mestom sen;
hon brände den hustrun om båda sin ben.
Ut kom då den store gråmunk;
han skulle över vällingen läsa.
Vällingen språng sig upp igen,
hon brände den munken om näsa.
’Jag tror’, sade munken, ’det är ell trull.’
Och vällingen slog så munken omkull.
Så vele vi dansa och kväda.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
