Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Städer och köpenskap i medeltidens Sverige. Av Adolf Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
Visby ringmur med dess många torn och krencleringar är — bortsett från Konstantinopel
— »jämte Carcassonne i Sydfrankrike Europas omfångsrikast och bäst bevarade minne
av medeltida stadsbefästning». |
nu vinna insteg i det svenska språket icke minst de som hänföra sig till
städernas styrelse t. ex. borgmästare, råd, borgare, stad eller till hantverket
såsom skomakare, buntmakare, bårdskärare. Stadskyrkorna uppföras ofta
efter nordtyska förebilder, och själva stadsplanerna med sina regelbundna
fyrkantiga torg ha uppgjorts efter utländskt mönster. Städerna framträdde
allt tydligare som mera säregna samhällen med egna institutioner, och
»köpstadsmännen» blevo snart ett särskilt stånd. Till det yttre manifesterades
städernas självstyrelse av deras sigill, vilka äro ursprunget till senare tiders
stadsvapen. Skillnaden mellan stad och landsbygd blev alltmera påtaglig
genom att stadssamhällena erhöllo av konungen utfärdade privilegier eller
frihetsbrev (de äldsta bevarade äro från Magnus Ladulås regering och gälla
staden Jönköping). Dessa innehöllo stadganden rörande städernas rättsväsen,
förvaltning, beskattning samt inre förhållanden. Alltsedan 1300-talet blev
det regel, att ingen handelsplats kunde upphöjas till stad, utan att konungen
medgivit detta genom förlänande av stadsprivilegier. Framför allt inskärptes,
att handels- och hantverksnäringen skulle koncentreras till städerna,
och mot handelsutbytet på landsbygden (»landsköpet») utfärdades stränga,
om ock i längden ganska resultatlösa förbud. Marknader inrättades vid
vissa tider om året, vid vilka främmande köpmän fritt fingo bedriva
minuthandel i städerna, och vissa »torgdagar» fastställdes, då bönderna fingo
försälja sina varor på torget. Denna näringslagstiftning gick hand i hand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:02:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svfolket/2/0381.html
