- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 2. Den medeltida kulturen /
322

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städer och köpenskap i medeltidens Sverige. Av Adolf Schück

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»gatubodarna» — som även uppfördes i trä — blevo ofta avsöndrade från
den ursprungliga tomten och förvandlade till särskilda fastigheter. Emedan
de voro dåtidens butikslokaler, representerade de ett icke ringa värde,
särskilt då de lågo kring torget eller vid huvudgatan, och under marknaderna
uthyrdes de ofta till främmande köpmän. I sjöstäderna förekom även, att
köpmännen hade sina åbodar vid hamnen.

Som vi förut omnämnt, ägnade sig borgarna icke uteslutande åt handel
och hantverk. I åtskilliga städer, t. ex. Gävle, Öregrund och Östhammar,
bedrevo de i stor utsträckning även fiske. Överallt idkade man
boskapsskötsel för husbehov, och mångenstädes förekom även spannmålsodling på
de »lyckor» (inhägnade områden), som lågo utanför stadens knutar. I regel
hade varje borgare sin egen »kålgård», d. v. s. en i utkanten av staden
belägen trädgårdstäppa. Allt detta medförde, att medeltidsstäderna med
undantag för Stockholm och Kalmar hade ett ganska lantligt utseende, som
de även behöllo långt in i nutiden. Till det yttre var skillnaden nog icke
så väsentlig mellan en stor kyrkby och en liten stad som Hedemora,
Södertälje eller Falköping.

illustration placeholder
I ett kapitel om »huruledes man plägar framställa vinterns fördrivande och sommarens

mottagande» i våra städer har Olaus Magnus gett ovanstående bild av

sommarhövdingens, »majgrevens», seger över vinterhövdingen i en offentlig tornering den första maj,

som redan under medeltiden var en stor folkfest i vårt land. — Till höger sysslar

borgerskapet, unga och gamla, med målskjutning; ett av målen för armborstskyttarnas trubbiga

pilar är en »papegoja» på en hög järnstång.


Vardagens arbete avbröts då och då av världsliga och kyrkliga fester.
I Stockholm hälsade man vårens ankomst med fest på rådhuset och utsåg
då en »majgreve», som i en turnering besegrade »vintergreven». Man
anordnade även målskjutning mot en uppsatt fågelatrapp eller »papegoja» —
en sed som ännu förekommer i utländska städer. I Lund lever minnet av
denna förlustelse kvar i namnet »Papegojelyckan». Framför allt koncentrerades
sällskapslivet i medeltidsstäderna till gillena.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:02:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/2/0396.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free