Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städer och köpenskap i medeltidens Sverige. Av Adolf Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Qtf&v’jrpOCc
J?i’3 5 fW ty"*f ^NfCr o£
}’"%f (Vil* tf^c ♦fit<vi’vrrvø> P»«i V<|*«v fin"A
«**f a* ^l-v^ *B<S fV*9* &W*«* lv-v ^’Jtc f^rt- q «<&&’•?# TctS)
p.. %(v& r-s ^ c».T..<v u* ":v> °v r>cy* L‘.f ftH
<1’lT ^••’■’ f- *•<*«! «*Äc *tiv f mn-a’ H.«»T..- J (?*u«rt f*V%>
.*.(’ »V cAw (*’,Ä’r>d>-.v«v’ *••»•’ Hjt (.•••> /v-T”-* (\’. ^J-\yy’<\U‘t4 VKoiAo
««/♦ r|“ i o
rif
Texten här är ur Stockholms stads jordebok för den 22 mars 1562 och säger, att Tomas
bältare till Herman Lintorp, som då var S:ta Barbaras gilles ålderman, försäljer en tomt
framför Norreport. Samma dag upplåter Henrik Kyle till gillet träbyggnaderna pä
tomten, nämligen två smedjebodar och ett trähus. Priset var 35 marker för byggnaderna och
70 för tomten. Bland de mänga gillena i Stockholm namnes S:ta Barbaras gille flera
gånger i stadens böcker.
så många andra medeltida institutioner brötos gillena ned av reformationens
stormvind. Gustav Vasa hade intet sinne för gillenas sociala betydelse och
förnämliga traditioner men eftertraktade i stället deras egendom. Knappt
hade han intågat i Stockholm 1523, förrän Helga Lekamensgillet
avfordrades ett tvångslån, bestående av alla dess silvermynt, en förgylld helgonbild
av silver, en silvermonstrans och en guldkedja. Detta var blott upptakten
till en hänsynslös reduktion, som fortsatte i många decennier och som totalt
utplånade de svenska gillena såväl i städerna som på landsbygden. De
gamla »Knutsgillen», som ännu finnas kvar i Skåne, voro lyckligtvis
oberörda av denna omvälvning, som skedde vid en tid, då de tillhörde det
danska riket. De äro följaktligen de enda nuvarande svenska gillen, som
äro direkta efterföljare till de medeltida.
HANDEL OCH MARKNADER.
Då vi övergå till att lämna en kortare översikt av det medeltida Sveriges
handel, inställer sig först frågan: Vilka handelsvaror importerade vårt land,
och vilka exporterade det? Vad vikingatiden beträffar, kan man med
arkeologiens hjälp på grund av anträffade främmande föremål konstatera en stor
del av importens sammansättning, men däremot är det betydligt svårare
att fastställa, vilka varor som utfördes. Vikingaskeppens ringa lastförmåga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
