Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järntillverkning och bergsbruk. Av Tom Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Koppar- och silversmältningens processer voro flera och mera
invecklade. Vid Kopparberget genomgick malmen två smältningar, vardera
föregången av en röstning, d. v. s. långsam bränning under bar himmel utan
bläster- eller bälgdrag, och slutligen följde en särskild reningsprocess. Den
fullfärdiga produkten kallas vid 1300-talets mitt »fäghekopar», d. v. s.
»fejad» koppar. Silvermalmen genomgick ännu fler röstningar och
smältningar, innan den efter en slutlig »finering» framträdde som »fint» silver.
Vad den primitiva järnhanteringen kan ha betytt för utvecklingen redan
i forntiden har förut antytts. Alt bergshanteringen under medeltiden nådde
till en genomgripande betydelse för samhällsutvecklingen är säkert och
från den politiska historien välbekant. Det är nog att nämna namnet
Engelbrekt och påminna om att det Dalarna, som under ett århundrade
framstår som det folkliga Sveriges urkälla, framför allt bestod av dåtidens
centrala Bergslagen, d. v. s. Nedre Dalarna med Norberg och Skinnskatteberg.
Bergshanteringen frambragte ett industri- och handelsstånd ute bland
bondeallmogen. Det var jämförligt med borgarståndet, vid vars sida det ofta
nämndes särskilt på riksmötena. Det inneslöt den första kärnan i en
blivande svensk arbetarklass och ett viktigt — kanske det viktigaste —
embryot till en svensk medelklass.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
