Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkliv och folktro. Av Ragnar Blomqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En samling keramiska brukskarl från medeltiden. De båda urnorna med inåtsvängd
mynningsprofil samt skålen äro gjorda av ett grovt och gråbränt gods, s. k. svartgods
(från 1000—1100-talen). Under medeltidens senare århundraden voro grytor med handtag
och tre fotter, av såväl suart som rödbränt gods, samt tyska stengodskrus, som de tre i
bakre raden, oerhört vantiga. — Jordfynd från Lund. Kulturhistoriska museet, Lund.
Sedan gammalt hade oxhornet varit nordbornas
speciella dryckeskärl och länge levde det kvar och gick från
man till man i festliga tag. Många gånger var det
försett med rikt arbetade beslag och ofta utfört helt i
metall. Här avbildade dryckeshorn, frän 1200-talet, är
av så enkelt material som trä, men dess snidade
grip-figur ger det dock karaktär av praktsak. — Statens
historiska museum.
sällsynthet i bondens
gryta. På grund härav
krävdes en myckenhet
dryckesvaror i ett medeltida
hushåll, och öl bryggdes i
varje bondgård. Att ölet
spelade en stor roll se vi
av de gamla
benämningarna på feslliga
sammankomster som barnsöl och
gravöl och även på den
mängd olika lormer av
dryckeskärl — horn,
kåsör, stånkor, bägare o. s. v.
— som från medeltiden
ärvdes av senare tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
