Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkliv och folktro. Av Ragnar Blomqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Medeltiden kände inte våra
offentliga idrottstävlingar; en uppskattad
ersättning i riddarkretsar erbjödo
tornerspelen. Vapnen voro sköld och
lång lans, och de bägge stridande
voro järnklädda från topp till tå.
Med våldsam fart och fällda lansar
redo kombattanterna emot
varandra; målet var alt stöta
motståndaren ur sadeln. Segraren erhöll ibland
den fallnes häst och rustning samt
en summa i reda penningar, ibland
utgjordes priset blott av en
blomsterkrans, som räcktes segraren av
en förnäm dam. — Bilden liär ovan
med de stridande i förgrunden och
estraden med de åskådande
damerna överst är från ett jakthorn, som
tillhört drottning Dorotea, Kristian
I:s gemål. — Museet, Got ha.
Karl Knutsson förblev oskadad, trots att
skottlossningen fortsatte. Vi se, att man
använde stenar som kulor och att bössorna
voro försedda med lösa kammare såsom
den här avbildade från ett i
Riddarholms-kanalen i Stockholm sjunket fartyg.
Kammaren laddades, innan den inpassades vid
eldrörets bakända. Karl Knutsson synes
emellertid själv haft ett visst förtroende till
dylika pjäser, ty då han 1452 drog på
härjningståg till Skåne medförde han 20
kärre-bössor »med pulver och stenar som
därtill höra».
VARDAG OCH FEST.
För det allra största flertalet var livet
under medeltiden en växling mellan
strävsamma vardagar och helgdagar, då arbetet
skulle ligga nere. Helg- och fastedagar
utöver de vanliga söndagarna voro mycket
talrika och ofta till förfång för det
vardagliga arbetet. Men de många
helgondagarna och högtiderna markerade för
folket årets gång och tidpunkten för olika
sysslors utförande. I äldre tid hade man
indelat året i vinter och sommar, men
under medeltiden blev det vanligt att tala om
fyra årstider liksom nu. Vintern började
den 23 november. Den 25 firades S:ta
Katarina av Alexandria, och efter hennes dag
fick man, enligt västmannalagen, lägga ut
snaror för villebråd i skogarna. Därefter
inföll adventstiden med fasta och andra
inskränkningar i livsföringen, bl. a. fick
man icke ingå äktenskap. Den 30
november firades aposteln Andreas. I advents-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
