Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkliv och folktro. Av Ragnar Blomqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i den kända visan om Jungfrun och
Bergakungen. På väg till
ottesång-en möter jungfrun en grann herre,
som lockar henne in i berget. Det
är bergakungen. När hon varit hos
honom i två år, får hon tillåtelse
att besöka sin moder, dock på
villkor att hon inte nämner
bergakung-ens namn. Då modern ansätter
henne med frågor, kan hon icke dölja
sanningen, utan omtalar, att alfen
i berget har lockat henne. Då
kommer bergtrollet strax och för henne
med sig igen. I berget låter han
jungfrun dricka ur ett guldhorn,
och sedan glömmer hon både
himmel och jord, både måne och sol,
både fader och mor.
Vad den kristna kyrkan minst
rådde på var den primitiva
tankegången, att skeendet kunde påverkas genom magiska handlingar, helst som
mycket i kyrkans kult och yttre former, t. ex. mässoffret och korstecknet,
hade karaktär av magi. Denna tankegång levde kvar länge efter
medeltidens slut, och vi känna den bättre genom uppteckningar från senare
århundraden (se uppsats av G. Granberg i bd IV) än genom direkta belägg
från medeltiden, men hur fåtaliga de samtida vittnesbörden än äro, så visa
de dock, att den »hemliga hedendomen» såsom naturligt är levat ännu
starkare under medeltiden än senare.
De urgamla näringsfången jakt, fiske, boskapsskötsel och åkerbruk måste
sålunda ha varit ännu mera genomsyrade än senare av bruk och sedvänjor,
vilka till karaktären voro rena magien och vilka hade till ändamål att öka
jakt- och fiskelyckan, att giva boskapen trivsel och befrämja jordens
fruktsamhet. Med dem avsåg man att påverka de makter, som man, trots sin
kristna tro, ansåg närmast behärska skeendet.
Makterna kunde även vinnas genom vänliga handlingar, vanligast vad vi
kalla offer. Om man offrade den sista kärven, så tänktes väl detta när-
Mcm tilltrodde utan tvekan signerskor och
trollkarlar förmåga att förvända synen på
folk, sätta sjukdom på djur och människor
etc. Sådan trolldom var belagd med straff i
lagarna. Bilden liär ovan — hämtad just ur
en laghandskrift — visar ett offer för dylik
svart magi: drabbad av ett trollskott linkar
den olycklige omkring med käpp och krycka.
Efter E. Klein.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
