Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk bebyggelse östanhavs. Av Eirik Hornborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
exportvara, pälsdjurens
skinn. Då konungen icke
förfogade över stående
trupper, vilka kunde
hålla landet ockuperat, och
herraväldet över
hamnplatserna alltså endast
kunde tryggas genom
befästa kungsgårdar med
obetydliga garnisoner av
frivilliga, var en pålitlig
kustbefolkning av stort
värde. Därpå syftar
säkerligen Erikskrönikans
uppgift, att Birger jarl
efter sitt korståg »satte
det land med kristne
män». Men på
1300-ta-let hade, åtminstone i
västra Finland, den
militärpolitiska synpunkten
Kyrkan i Nådendal nära Åbo var ursprungligen
klosterkyrka. — / Finland funnos vid katolska tidens slut
endast sex kloster. Två av dem tillhörde dominikan-, tre
franciskan- och ett birgittinorden. Äldst var
dominikan-klostret i Åbo, som spelade en stor roll vid organiseringen
av den finländska kyrkan. Yngst var birgittinklostret
Vallis gratiae eller Nådendal. Inrättat 1440 och omhuldat av
den ryktbare Åbobiskopen Magnus II Olai Tavast, blev
det inom kort Finlands största och rikaste kloster. Av
byggnaderna är, bortsett från några källare och
grundvalar, endast kyrkan bevarad. Tornet är av senare datum.
förlorat sin aktualitet; landet var redan fast
inlemmat i det svenska riket. Nu gällde det i främsta
rummet att driva upp skatteavkastningen, och detta
syfte tillgodosågs bäst genom att ödemarkerna
koloniserades av en allmoge, som idkade åkerbruk och
boskapsskötsel och därför ur skattesynpunkt var
vida värdefullare än inlandets svedbrännande och
skogsströvande befolkning. Det var även lättare att
förmå svenskar att röja bygd i ödemarkerna, ty
finnarna voro bundna av stamtraditioner och
betraktade utmarkerna som bygdernas gemensamma
egendom. Men då tack vare det svenska inflytandet,
åkerbruk, boskapsskötsel och jordskifte småningom
utbredde sig inåt landet, grep nyodlingsrörelsen
omkring sig även i de finska bygderna. Härtill
medverkade väl även den omständigheten, att det sven-
Ett pilgrimsmärke från
birgittinordens
moderkloster i Vadstena,
funnet i Finland.
Sv. folket genom tiderna II. — 26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
