Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige under riksbyggmästaren och hans söner. Av Ingvar Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Allt detta var en stor framgång för kungens planer; del kunde då ej
hjälpas, att hans tidigare förtrogne rådgivare biskop Brask begav sig från
landet, fullt medveten om den oöverstigliga klyfta, som skilde hans och
den unge hänsynslöse riksbyggarens tankevärldar. Ännu fanns det
visserligen motståndare, och de förstodo att spela ut kungens egna metoder mot
honom själv. År 1529 reste företrädare för den gamla andliga och
världsliga aristokratien, med Ture Jönsson Tre Rosor och utvald biskop Magnus
i Skara i spetsen, allmogen i Västergötland och Småland mot det nya starka
kungadömet, och de använde därvid just de forhandlingsmetoder med
allmogen, som kungen lancerat på riksdagar och marknadsmöten. Upproret
syntes skola sprida sig till Östergötland och Hälsingland, och Gustav Vasa
fruktade det värsta. Men än en gång var lyckan honom bevågen, och
upproret nedslogs med alla medel, med list och våld och skicklig övertalning.
Detsamma gällde Dalarnas nästa resning, som en kort tid tycktes gynnas
av ett Kristian II :s krigståg mot sina gamla riken. En ny räfst fick ungefär
samma förlopp som den vid Tuna. Landskapens särsträvanden voro
därmed övervunna, så tycktes det åtminstone.
SAMLING OCH ORGANISATION.
Samtidigt med dessa händelser uppbyggde kungen den fasta
forvaltningsordning, som han uppfattade som grundvalen för sin kommande starka
makt. De gamla medeltida länsformerna, som gett fritt spelrum åt
stor-mannagodtycke och privat stormannapolitik, ersattes med effektiva nya
former, som i detalj övervakades av kungen och hans kansli och
kammare. Lågättade fogdar, som helt voro beroende av kungens makt, trädde
i stor utsträckning i stället för de högättade slottsläninnehavarna.
Skatte-uppbörden ordnades i detalj, likaså skattepersedlarnas användning, och
Gustav Vasa övervakade personligen allt i sitt rike, drev köpenskap med
kronans medel och sörjde för varutillförsel till olika landsdelar. Så kunde
han se till, att hrist och hungersnöd förekoms och därmed även den oro,
som bristen i sin tur framkallade; samtidigt fick han statens finanser i
bättre skick. — Vidare lade han beslag på alltmer av kyrkans egendom
och inkomster, och allteftersom svalget blev djupare mellan staten och den
katolska kyrkan, närmade han sig mera de lutherska reformatorerna. Både
Laurentius Andreæ och Olaus Petri togos direkt i statens tjänst.
Kungamakten grep omkring sig, centralisationen växte, en i 1500-talets mening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
