Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige under riksbyggmästaren och hans söner. Av Ingvar Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eldvapentekniken gick en lysande utveckling till mötes under 1500-talet. Armborstet
ersattes alltmer av musköten; i ryttarutrustningen ingick pistol. Artilleriet blev även hos
oss ett vapen, utan vilket ett krig på 1500-talet inte kunde föras — det livliga
fästnings-bgggandet stod naturligtvis i närmaste sammanhang med artilleriteknikens utveckling:
det var inte längre omöjligt att skjuta sönder flera meter tjocka murar. Ännu vid
belägringarna av exempelvis Varberg och Hälsingborg 1534 voro visserligen kastmaskiner
av medeltida typ, s. k. blidor (jfr md. 383 i bd 2) i bruk, men mot fästningar sådana som
Gustav Vasa och hans söner byggde voro de naturligtvis fullkomligt verkningslösa.
Krutvapnens utveckling gick emellertid, snabbt. I Sverige hade artilleriet under Erik XIV nätt
sådan omfattning, att skytt et räknade 12 reguljära pjästyper, vissa specialpjäser
oräknade. Organisatörer och läromästare hämtades frän utlandet, där belägringstekniken redan
hade hunnit bli en vetenskap. Från något tyskt arbete i artillerikonst härstamma också
dessa bägge kopparstick, i kolorerat skick och med långa tekniska kommentarer infogade
i den stora volym, varur även bilden d föregående sida är hämtad. De visa laddning
(med laddstake och krutskopa, från mynningen) och inriktning av en grov, rikt sirad
kanon av samrha typ som »Galten» och »Suggan» på Gripsholm (se sid. 74). — Det
Kongelige Bibliothek, Köpenhamn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
