Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den svenska sjömakten grundlägges. Av Georg Hafström och Hj. Börjesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mera till lastdragarnas än till stridsfartygens kategori hörande skepp. Ett
örlogsskepp från senare delen av samma århundrade återges å bilden vid
sid. 86; vi se hur utvecklingen till större skeppstyper redan tagit form och att
arlilleribestyckningen är påfallande rikligt förekommande. Vid sidan av
skeppet seglar en enmastad galär. Slutligen möter oss på sid. 89 en vy
från våra egna farvatten, en svensk kravell, saluterande på Stockholms
ström (på 1580-talet).
UR SJÖFARTENS HÄVDER.
Att utreda skepp för kofferdifart var under Vasatiden ingalunda en
uteslutande borgerlig näring. Konungahusets egna medlemmar, ofta med
regenten i spetsen, föregingo därvid med gott exempel, och även adelsmän
och präster voro ibland redare. Sålunda finna vi hurusom t. o. m.
änkedrottning Katarina på 1580-talet bedrev sjöfart från Stockholm med egna
skepp på Liibeck. Den unge hertig Sigismund uppträdde jämväl då som
redare. Sålunda ägde han skeppet Hälsinge Lejonet om icke mindre än
300 läster, ett för den tiden mycket stort skepp. Och hertig Karl blev så
småningom den störste redaren i sin residensstad Nyköping. Det kunde
sålunda hända, att ända till tre av hans skepp kunde samma år anlöpa
Älvsborg på väg hem från västra Europa. Nio av hans skepp äro till namnet
bekanta. Hertigen-redaren generade sig icke ens för smyghandel på
förbjudna orter. Sålunda bedrev han en inkomstbringande sjöfart på
Ryssland, medan hans broder Johan bekrigade det, och det var svårt att förmå
honom att avstå därifrån, när affärerna upptäcktes.
Bland redare ur adelns led kunna nämnas de i Nyköping bosatta Lars
Jönsson Tre Rosor och Sten Leijonhufvud. Den sistnämnde ägde på
1550-talet »ett väldigt skepp», som han då önskade avyttra till konungen i
Frankrike. På västkusten funnos också storredare hland adeln, om än icke så
många. Sålunda bedrev Gustav Vasas svärfader Gustaf Olsson Stenbock
sjöfart från Älvsborg särskilt på Holland. I slutet av seklet redade här
vidare Arvid och Erik Stenbock, vilkas skepp emellertid beslagtogos av
hertig Karl på grund av deras sympatier för konung Sigismund. Genom
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. På en av de med vit puts överdragna murarna i en
av salarna å Vadstena slott finns denna av en mindre konstnärlig hand utförda
röd-kritsteckning av ett förmodligen svenskt örlogsskepp. Bilden kan sannolikt dateras till
år lt>19.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
