Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religion, kyrka och skola. Av Hjalmar Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
darholmen (»Gråmunkeholmen») förvandlades till en central
barmhärtig-hetsanstalt för hela staden under borgerlig ledning och med en evangelisk
predikant. En liknande anstalt ordnades i Vadstena under borgmästare
och råd.
Även kom en ansats till skolväsendets höjande, och konungen
uppmanade i ett brev invånarna i hela landet att hålla sina barn i skola, enär
skolorna över hela riket nu voro föga besökta eller »platt ödelagde, till en
dråplig skada». Visserligen synes här från början en viss motsättning ha
förelegat mellan reformatorernas intresse för den lärda latinskolan, som
kunde utbilda präster, och Gustavs skolpolitik, som framför allt syftade till
praktisk utbildning av dugliga män för statens och det borgerliga livets
uppgifter. Kanske berodde avfolkningen i de gamla latinskolorna delvis på att
redan nu borgerliga »skrivareskolor» började växa fram med undervisning
i välskrivning och andra praktiska färdigheter.
KATOLSK REAKTIONSTID. LAURENTIUS PETRI.
Olaus fick ej länge stanna på den viktiga kanslersplatsen. Han var
profeten och predikaren men icke politikern, och han passade ej för Gustavs
hänsynslösa realpolitik. Redan efter två år blev han avskedad som
olämplig. Detta sammanhängde ock med att reformationen i grannländerna syntes
vända sig till en svärmisk socialradikal omvälvning, som kunde hota Gustav
Vasas ännu ej nog befästa kungadöme. Gustav blev betänksam mot
reformatorerna och grep tillbaka på sin ursprungliga reformkatolska politik.
Alla vidare »reformacier» förbjödos. En mycket dugande reformistisk
biskop i Skara Sven Jacobi blev kungens rådgivare i kyrkliga ting, och Gustav
sökte göra kyrkan sig underdånig, bl. a. genom ytterligare ekonomisk
reduktion av hennes egendom och inkomster och kunglig tillsättning av alla
stadspräster och landsprästerna i en mängd bättre pastorat (som snart
kallades regala). Det gamla svenska sockenlivets trevnad och självständighet
hotades, och gentemot den evangeliska förkunnelsen gjorde sig en katolsk
reaktion gällande, som kom Olaus Petri att motse döden genom bilan eller
bålet som nära förestående.
Men han hade nu vid sin sida fått en kyrkoledare av stora mått. Den
föga mer än 30-årige ärkebiskopen Laurentius Petri trädde från 1533 steg
för steg fram i händelsernas medelpunkt.
Laurentius Petri hade i Wittenberg förvärvat magistergraden (»mäster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
