Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religion, kyrka och skola. Av Hjalmar Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andakten i hemmet och vardagslivets kristendom. Högläsning ur postilla
skymtar också redan fram som en faktor i hemmets fromhet. Men ett
villkor för evangelisk kristendom var också en nödtorftig kunskap. Här hade
i reformationstiden katekesundervisningen fått en utomordentligt viktig plats.
Buden, Fader vår och Tron utgjorde ej blott den fasta stommen för religiös
insikt utan husandaktens själva grundval. Luther hade ju ock med
katekesen förbundit hustavlan med dess morgon- och aftonböner, och han talade
gärna om att »bedja katekismen». Det var därför ej underligt, att vid den
stora lutherska framryckningen i Sverige 1536—37 även Luthers lilla
katekes för första gången utgavs i svensk översättning. Mycket talar för att
Olaus även här varit utgivare, liksom att han då sände ut några
evangeliska undervisningsskrifter och en anonym uppbyggelsebok, »skriven för
de enfaldiges skull, eftersom folket är mycket och evangelii tjänare icke
kunna vara allestädes», väl den första andaktsboken för privatliv och en
av de mest spridda i Sverige under 1500-talet.
Olaus Petri behärskade vid denna tid så gott som ensam den svenska
bokmarknaden. För den växande läskunnigheten fanns praktiskt taget inga
andra svenska skrifter att tillgå än hans.
Till den stora evangeliska framryckningen dessa år synes ock ha hört
det första utformandet av Olaus Petris berömda Domareregler, vilka bruka
stå tryckta i början av varje edition av Sveriges rikes lag. De utgjorde en
mogen frukt av hans omvårdnad om de svenska landskapslagarna, hans
studier i utländsk rätt, hans praktiska erfarenhet som Stockholms råds
sekreterare och hans strävan att även i rättskipningen ingjuta evangelisk
anda. Domarereglernas allmänna prägel är kristen humanitet, och
rättsväsendets syfte är enligt dem menige mans bästa och att låta även straffet
tjäna till upprättelse. Genom sitt inflytande på den kommande
rättsutvecklingen blevo Olaus’ domareregler en av de stora bestående insatserna i
svenskt kulturliv.
Om härtill lägges, att Olaus under dessa år väsentligen färdigställde
sin i svensk historieskrivning under århundraden oöverträffade »Svenska
krönika» och att han utgav en latinsk-svensk ordbok, den första tryckta
icke-religiösa boken i Sverige, så fullkomnas bilden av den sjudande andliga
livaktigheten och arbetsivern under tiden närmast efter Uppsala möte 1536.
Allt såg ljust ut för reformationen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
