Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religion, kyrka och skola. Av Hjalmar Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAURENTIUS PETRUS KYRKO- OCH SKOLORDNING. KYRKOTUKTEN.
Det betydelsefullaste i ärkebiskop Lars’ gärning blev väl, att han nu
kunde fullborda sitt länge bedrivna arbete på en svensk evangelisk
kyrkoordning. Denna synes ha i det väsentliga gjorts färdig redan vid början av
Erik XIV:s regering och spreds i avskrifter till de olika stiften, fast den ej
kunde befordras till trycket och föreläggas ett kyrkomöte, i Uppsala, till
godkännande, förrän Erik XIV efterträtts av Johan III. Kyrkoordningen av år
1571 blev till formen lika mycket den första officiella framställningen av den
svenska reformationskyrkans säregna livsåskådning enligt den ursprungliga
lutherska typen som den första evangeliska svenska kyrkolagen, liksom den
genom liturgiska föreskrifter ytterligare utbyggde den evangeliska kulten.
Den var den mogna frukten av mäster Lars’ erfarenhet från ett
fyrtio-årigt ärkebiskopsstyre; de gångna årens många delstatuter och
kyrkopoli-tiska skrifter hade bär samarbetats till en stor enhet. Här betonades åter,
att endast Guds rena ord, evangeliet, är svenska kyrkans bekännelse och
rättsnorm och »att predika evangelium är intet annat än predika syndernas
förlåtelse och bättring». Varje bundenhet vid en tysk luthersk konfession
avvisades. Likaså hävdades åter medvetet och i motsats mot det tyska
landsfurstliga kyrkoregementet den svenska kyrkans relativa självstyrelse med
biskopsämbetet som dettas bärare; biskoparna skulle väljas av sina präster,
liksom prästerna av församlingarna efter bön till Gud. Socknens kyrkliga
självständighet under lekmännens medverkan befästes. Det var den
religiöst fattade svenska folkkyrkans ideal, som redan nu tecknades. En
tredje del av Kyrkoordningen var av liturgiskt innehåll och utgör en
av 1500-talets mest betydande kultiska insatser; grunddraget är även här
syntesen av pietet och frihet och vården om andakten och skönheten,
under bekämpande av allt vidskepligt och magiskt i gudstjänstbruk och
ceremonier.
En kyrkoordning måste ju på ett särskilt sätt syssla med folkets
disciplinära fostran. Lars’ intresse för folkfostrans främjande lyser också igenom
i hela kyrkoordningen och koncentreras i de punkter, som på ett eller annat
sätt berörde kyrkotukten. Det var nämligen så, att den katolska kyrkans
yttre disciplinmakt med de världsliga myndigheternas hjälp bröt samman
genom reformationen. Men folket var ännu så obändigt och rått, att sedlig
fostran även genom yttre kyrkliga tuktåtgärder visade sig nödvändig. Så
framväxte av sig självt en luthersk kyrkotukt, som anlitade de traditionella
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
