Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religion, kyrka och skola. Av Hjalmar Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L1TVRGIA.
Po il ci alteinatim tum ir.imilrfj
didiltqucucm Pfitattm. 45.
T» $»• petimr t,krat* i uarnitälxi, tcfnf* itt/ icåriu, ry »j;rrj/f.’c d
aatmiltckmMjint Dar./it er lam ptlfm ix fornt Om etfu/hu u-imt ,\a,«tri,«
ti ijUiiiapetit nteH-wm titetcmcultmU» **“* Dri: lf« prt pnultm
tmltr, til aflir ms Vrixr iiirs# fatm mrlti, ifniCrmm c ntftgmm i Dt*
irttc ti Dn» tuftrucrint, ieUew* nej tjftni^fr Dar», i-ftmmir wi». fri
fm* » tVMwi in mmrnmfiMtbt izprirt.it.au*’,mjitrl crftixhfut,
rc’.-tmrt mrmim itklit, wt«»S»iT.«mStutfifimti-t t!emirer te fenarr
éifetUt. rUtttu I» HM ftrlefin Rollrim, mi« Mrpcrf tehteefi Colrfoii lya*
*“• mm WmM,«i f»r,1jrl»r for.Sw Alnt«-.nm, ettout iffmCatrfli.
« i.frmtm rffi.lt tat fitrtrntfieriea hffitr hic Tfihm,
vmji/i.SnSica mc ©cua, cc
SÄS W|cmtcc«ufiimnic<tm,
“■ gente non fgncwmfi
focmcmc.
T.„„.™i,©uia tuce ©ai«for<
5K#Illi5 mn», gugre
«n-vcpiftfttict guarc tri(lf8
*«.» Éntrtxr.tinm apgft mc
mtmtnw.
briiff tmjn fggf nnoot° ,
<(« cfjclg« f<’lcfct/cc6^™r"
frclcmigiäfMiJjcarga
oififmffull« racmffior.
fcarfbcrt/frtxr j ffiutcr f ti*««
UlfefibMt: jjlij lötct tu ’£»»•“
mig gålafciiföSb/nnc “““
mm ficttbcqtträl mmfi.
<T»ARe ME ) u e/.juretflfrit tteHc l m tlirmm. II. re*
ri? i lej^tift^te Ulor*,q*<m etptr nfkit Hf/cryt. A.p/1. Cmrt mftneau
tom til, tetfe len.it ite mlUt fe. Um : De immiec f».Tftv, mere tfFjge,
1* nie.151 irilfk. Ef u* 6t*et ful ega, Ihp anfutm. ?jpm elruttt, tie
hÄÄ-E SSmi«c.hKcmtiwmrt SDt^fdtbi titt Itu» «<6 "TJ“
^’Ä&Pcmgtcm ttism: ipfa tma fgnnmg/nt tfjc bt
rJ52te«w beburcrune «t ut» lc>(w mtg^«c6^g|fH* J-,-«
ZpZiEjMféM’. m montem miglt m ttl act (n-lgg
“ ÄSrftnctum tuum,ctinl* bcrgji/cig Hl tina b*
..’LrrvRas; xxui
imrrE ms» wmi q.» m imht ptna*n*,. ti u
eatfam.uvt Um fritt, fet re ivdifm «t ena fm, cr rjl.nJc « «r*n»
■ rjfe 1» fimif«rt«i*«.
IPSA M£ DEOVXERVfTr) (»cr™ fn<» tr anletem tteef fethJ
fm me&hn» Utl.fte, ipje ar tcnfdete />nl in urtenautui pnteu.nermcr
i»/crW. iif Irrtt/: Ifle ml ’ititreH (X tiituM, *1 /il fftMhie,
. fewewBogti gftgvé
IfiÄÄsae..
>’«)„« lanficgt un
uentumn mertm.
«1M ) i" Hrfr« rtl, Ai I
’prrt.cr m ’rtiii lent»
forfr o*f.» Ala.^tcl lijit f,r teemu* i
Wv&/< r*
tx enhetia met, |r4 dreri
•’ Qt* f
e[ti Hetteet C.£i,cf fortfe et tieJt
feptni iiutrfem le.
etrt,pn t* flfted rfl •
eronfifcb-c ttU m ti- 0<s<u1ÄS^ w® "S^S2^
ÄS !»uoometa ngb @*^T
Mroomc’ <*’’i,rCC’”1< tdi (;mj gJt tti
crbumc-
Oj! A RE TRltm iefperet ile fetere IVi.it»« mrleile eli
irfaet i tre. Qtere lemirtei «*!•)!< ef,te ft t’qtuie.tt* remin ieinati
Hem ej frmmm ti.tr’* ona. fei atuntt tt ti frimi/Mttl Do, C fie
em ippnbttb.tp ttftjhxit tx tetfnet-
øaff ritt(;opptiiffi»b
6p«a m ©co, quoni tp t«g() ffal au nu k<
«m gbjjuc confiicbottl< fnuut odj tgcf« fono/tSSJJÄ..
Ii, falutarc sultne mit, fom jjtdpct mc^ ini‘2
« ©cua mcue. fitaiifuSie/oiftmmwSJ^rr*
i-.-" "
/ »Röda boken» eller, som den officiellt helte, »Liturgia Svecanæ Ecclesiæ» äro den latinska
och den svenska texten satta i spalter, sida vid sida, medan rubriker, förklaringar i
marginalen, liturgiska anvisningar etc., samtliga avfattade på latin, gå över hela sidans bredd.
Liturgien var ett led i Johan lll:s strävan att försköna gudstjänstlivet, som den lutherska
dogmatismen hotat att förkväva. 1 huvudsak är den byggd på det romerska missalet med
utmönstrande av allt, som kunde stöta ett protestantiskt sinne. Nyare forskningar betrakta
Röda boken som ett liturgiskt mästerverk: den engelske liturgikern E. E. Yelverton anser
1. ex. Röda boken vara ett verk av största skönhet, ett storartat försök att bevara
huvuddragen av den medeltida mässan. — Ett av Röda bokens originalband är återgivet å
planschen vid sid. 1U.
humanisten Laurentius Petri Gothus, vilken i andlig utrustning väl nu var
kyrkans främste man, men vars namn signalerade en förändring i
kyrko-ledningen. Johan drev nu steg för steg fram ett närmande till anglikansk
eller reformkatolsk ordning, varvid även utrikespolitiska och ekonomiska
skäl medverkade; drottning Katarina hade ett rikt arv liggande i det av
påven och Filip II behärskade Neapel, och Johan behövde dessas välvilja
för att kunna få ut arvet, som skulle ha räckt till att betala alla Johans
och statens skulder. Johan trodde sig också i sin självöverskattning vara
kallad att visa vägen till återställande av kyrkoenheten i Europa genom
sammanjämkning av evangeliskt och katolskt, och han studerade ivrigt
förslag i den vägen från reformistiskt håll. Det skymtade redan i den »Nya
kyrkoordning», vilken han 1575 lät utarbeta som komplettering till Kyrko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
