Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religion, kyrka och skola. Av Hjalmar Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att stoppa Angermannus’ framfart — med det resultatet, att den kränkte
ärkebiskopen mer och mer drog sig över på den laglige konungens sida;
han var väl också påverkad av misstron mot Karls förmenta kalvinism och
av de tyska ultralutherskes inställning: hellre papist än kalvinist.
Så mycket mer förundransvärd är den tillförsikt och hänförelse, med
vilken eljest kyrkomännen efter Uppsala möte mitt under all inre och yttre
oro togo nya krafttag i sitt religiösa och folkfostrande arbete, genom
prästmöten, visitationer, predikningar, katekesundervisning, främjande av
kyrklig konst, spridande av uppbyggelselitteratur, stärkande av kyrksocknarnas
självstyrelse, pådrivande av folkundervisningen likaväl som det
vetenskapliga arbetet vid Uppsala universitet, etc. 1500-talets sista årtionde gömmer
här på en föga observerad men sällsynt betydelsefull kyrklig och religiös
gärning. Vi ha också enstaka notiser i behåll, som visa, att det kyrkliga
arbetet hade en anknytningspunkt i det personliga gudsförhållandet i
luthersk anda, som under den liturgiska striden börjat bliva en levande kraft
i folksjälen. I Nordingrå socken i Norrland fanns på 1590-talet en f. d.
nämndeman Anders, enligt uppgift omkring 120 år gammal. När
kyrkoherden herr Olof kom till honom i hans svaghet och frågade, om han tyckte
långsamt vara att ligga så ensam, då folket var ute på åker och äng,
svarade han: »Jag är icke ensam, ty jag haver alltid så mycket vackert folk
hos mig, Guds änglar som gå och luta sig till mig i sängen. Vid dem gläder
jag mig, ty de sjunga så vackert; mest sjunga de: Kristus den rätte Herren,
eller ock: Gud av sin barmhärtighet». När herr Olof råkade säga: »Fattig
man, hur mår du?», svarade Anders: »Jag är icke fattig, ty jag haver Jesus
hos mig alltid».
Sveriges religiösa och nationella öde avgjordes, när hertig Karl i slaget
vid Stångebro 1598 definitivt besegrade Sigismund, vilken lämnade Sverige,
avsattes och ersattes med farbrodern själv som svensk konung. Därmed var
den katolska motreformationen tillbakaslagen för hela Europa. I Sverige
nådde den utpräglade lutherska ortodoxien alltmer herraväldet, kanske
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Denna rätt konstnärligt utförda »allegori av
religionen» befinner sig i Nationalmusei samlingar, där den identifierats som ett arbete av
konung Sigismund, med vars krönta initial bladet — gouache på pergament — nedtill är
signerat. Vad versalerna MNDPC skola betyda, är ej övertygande visat; den reaktionäre
konungens allegori är i övrigt traditionell och opolemisk. Den uppslagna boken i
händerna på putton till vänster, återger ett språk ur Syrach: Guds ord är vishetens källa.
Under kvinnofiguren Sveriges och Polens vapen. Även andra konstverk i teckning, målning
och guldsmide av Sigismunds hand äro kända; detta är signerat 1616. — Nationalmuseum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
