Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religion, kyrka och skola. Av Hjalmar Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kyrkomännen under påverkan härav samlade sig kring kravet på
bekännelsebundenhet vid hela Konkordieboken. I skarp motsättning häremot sökte
visserligen Karl under hela sin regering segt fasthålla vid det religiösa arvet från
fadern och dennes okonfessionella enkla lutherdom, med erkännande blott
av Augsburgska bekännelsen »så vitt den kommer överens med Skriften»„
något som ända till senaste tid ådragit Karl den felaktiga beteckningen
»kal-viniserande». När ortodoxien syntes honom tendera till sympati för
katolicismen, kunde han i sin misstänksamhet gå till hårda åtgärder såsom
avsättning eller förflyttning, liksom han efter faderns föredöme ville göra sig;
kyrkan så långt möjligt underdånig.
Men i allmänhet visade den eljest så tyranniske Karl IX en
förvånande-fördragsamhet gentemot kyrkliga motståndare, på vilkas politiska trohet
han kunde lita, såsom främst i det vackra förhållandet till sin nobelt
frimodige ärkebiskop Olaus Martini. I domkapitlens sammansättning vidtog
han en framtidsviktig förändring, då han enligt prästerskapets önskan
bestämde, att de övervägande skulle bestå av lärare vid katedralskolorna, era
anordning, som fullbordades genom Rudbeckius, när denne blivit biskop i
Västerås, och som ägt bestånd ända till 1937. Karl IX lät också kyrkans,
män fritt få fortsätta ej blott den ovan nämnda religiöst sedliga folkfostrara
utan även göra viktiga förarbeten på både kultens, kyrkolagens och ej minst
skolväsendets områden, vilka skulle bli grundläggande för utvecklingen
ura-der 1600-talet. Den Skolordning, som främst genom Paulinus och
Rudbeckius framlades vid slutet av Karls liv, antogs enhälligt av ett kyrkomöte i
Örebro 1611 och kom faktiskt att tillämpas som normerande för läroverken.
Den innebar genomgripande förändringar i förhållande till skolstadgan l
1571 års kyrkoordning och införde i stället för denna en fyrklassig provins-
BILDEN Å MOTSTÅENDE SIDA. »(1 2 3)i kamme tiende från Wiborg att Muskouen skall’
ware affbrendt genom uddeeld, samme dagh talede tagh och af ferdigede daleknechterne..
8 stodh Aruedh Henricksåns brölläp och wartt iagh och min hustru och buden ditt, her
Göstaff Banner giorde bröllåppett. 9 föddes min sän Gustafwus Adloff, gudh alzmechtigh
latte ware skett honom till låff, åre och pris och hans euige siels salighett och ås såsomi
föreldrerne äre till hugnett och gledie och föddes han emellom 7 och 8 åm morrenen,
li af ferdigede iagh Jörren Classän och Erick Stake till Dannemarck och Holstein att’
biyde fadderer, gudh förlene ware sket i en godh stund och [giffue] dem Igcke på resen.,
fick iagh först wette dm den kånsten att drage bande jern. 21 drogh Jakåp Classån till
Påland. 31 kdm dråtning Gunnell samt den wnge Hertigen, samme dagh min
syster-Sofia och Hertigh Göstaff. — Gudh alzmechtigh wari tack och låff for alle sine
wel-gerningger både for mott och med, såm han megh i tette framfarne dr betett och beuisl’
haffuer, hans gudommelige maiestett forbarme sigh öffuer ds i tette tillkåmmende år ochi
förlene altt huad nyttight ware kan till siell och liff, Amen.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
