Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska boktryckets historia under medeltiden och Vasatiden. Av Isak Collijn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med undantag för Snells namn i slutskriften till »Dialogus ereaturarum»
är hans vistelse i Stockholm icke bestyrkt genom några som helst
urkunds-notiser. Även här måste den typografiska undersökningen vara den
utslagsgivande. Det har på sådana grunder kunnat påvisas, att ett missale för
Uppsala ärkestift, som Klemming lyckats sammansätta av arkivalieomslag
i Kammararkivet, blivit tryckt av Snell. Det kan därför med ganska stor
visshet antagas, att Snell kallats till Sverige av den bokligt intresserade
ärkebiskop Jakob Ulfsson för att trycka detta missale för ärkestiftet. En
mellanhand torde ärkebiskopens gode vän gardianen i Stockholms
franciskanklos-ter Knut Jönsson hava varit, som under sin vistelse i utlandet, särskilt i den
stora boktryckarstaden Strassburg, lärt känna Gutenbergs uppfinning. Knut
Jönsson har visat ett alldeles särskilt intresse för sitt klosters librarium, för
vilket han lät renovera och binda ett stort antal till våra dagar bevarade
handskrifter och inkunabler (nu i Uppsala). Alldenstund fragment av tryck,
som utgått från Snells pressar såväl i Odense som Stockholm, anträffats
som makulatur i sådana band, har jag uppställt den teorien, att vårt äldsta
tryckeri varit installerat i något av klosterhusen på Gråmunkeholmen. Knut
Jönsson var franciskanklostrets högste styresman redan år 1484 och avled
först år 1496. Det mest omfattande tryck, som Snell här utförde, är det
nämnda missalet, en stor foliant i svart och rött tryck, som i fullständigt
skick omfattat 492 tvåspaltade sidor. I det rekonstruerade exemplaret (i
Kungliga biblioteket) saknas ännu 9 blad, däribland det sista, som
eventuellt innehållit en slutskrift. Under arbetet med missalet, som väl tagit
hela året 1484 i anspråk, ha några mindre tryck lämnat Snells press, ett
litet avlatsbrev tryckt före den 22 augusti 1484, en liten latinsk grammatika,
Remigius, »Magister que pars?», ay vilken blott ett litet fragment om 11
rader blivit funnet i en bokpärm, samt den nyss nämnda år 1483 daterade
fabelsamlingen »Dialogus ereaturarum». Denna bok, som innehåller 122
FACSIMIL VID DENNA SIDA. Missalet innehöll ritualen för högmässan, som gestaltade
sig olika för de olika sön- och helgdagarna och olika i de olika stiften ■— för andra
kyrkliga förrättningar, såsom dop, vigsel och begravning, hade prästen det s. k. manualet (se
faesimil vid sid. 100 i bd 2), och för hela kyrkodrets officier var breviariet den viktigaste
handboken. Det första missalet, som trycktes för ett svenskt stift, var Missale Upsalense
vetus, utgånget från Johann Snells officin i Stockholm 1484. Bland särmärken för detta
md särskilt framhållas »Translatio S. Erici», festen till minnet av överflyttningen av Erik
den heliges kvarlevor till Uppsala domkyrka. Den här återgivna sidan är hämtad ur »Canon
missce», mässans höjdpunkt eller nattvardskonsekrationen. Intet fullständigt exemplar år
bevarat, men Kungliga bibliotekets unika exemplar, som är sammansatt av blad, funna
bland arkivalieomslagen i Kammararkivet, saknar endast 9 blad av ett sannolikt antal 246.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
