Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska boktryckets historia under medeltiden och Vasatiden. Av Isak Collijn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alanus de Rupe (236 blad
4:o). Boken är tryckt med
typmaterial från det
nedlagda Fabriska tryckeriet i
wnN-KW^T/W
Att boktryckaren Paul Grijs var en både sprdk- och
runkunnig man framgår av en bokägareanteckning i
en i Uppsala universitetsbibliotek befintlig bok,
tlnter-pretationes somniorum Danielis». Den latinska raden
betyder: »boktryckare Paul Grijs’ bok» och runraden:
»boken tillhör Paulus» (Paulo pertinet liber).
Stockholm och på
bekostnad av Sten Stures gemål,
fru Ingeborg Åkesdotter
Tott. Mariefreds kloster var
en stiftelse av Sten Sture
och hans hustru och hade grundlagts år 1493 av munkar från klostret
Ma-rienehe vid Rostock. På ett bevarat korrektur av denna hok har brodern
korrektorn nedskrivit boktryckarens namn. Denna anteckning, som är på
latin, är av så stort kulturhistoriskt intresse och giver en så idyllisk inblick
i arbetet i den tysta klostercellen, att jag här anför den i dess helhet i
översättning: »Sigfrid, rätta detta korrektur och låt mig få ett nytt jämte det
gamla avdraget, och ligger jag i sängen, så lägg det på fönsterkanten, så
skall jag rätta det i natt». Denne Sigfrid torde vara identisk med en
»Sif-fridh bochabindare», som år 1501 finnes upptagen i Stockholms stads
skottebok i Östra kvarteret.
Efter Johann Fabris död har all tryckeriverksamhet legat nere i
Stockholm, tills det Kungliga tryckeriet här upprättades år 1526 i och för
tryckningen av Nya testamentet på svenska. Det blev i stället Uppsala, där under
1500-talets början en del smärre skrifter trycktes. Som vi sett, hade
domkapitlet i Uppsala övertagit en del av Johann Snells typmaterial, och detta
kommer nu till användning i en liten press, som med ärkebiskopligt
privilegium förestås av Paul Grijs, av namnet att döma den förste infödde svensk,
som utövat boktryckarens yrke. Han kallar sig »boketrykkiare och
borghare ij Upsala», även »artis impressorie librarius». Hans press var
installerad i ett hus, som tillhörde ärkedjäknen doktor Ragvaldus Ingemundi,
ärkebiskop Jakob Ulfssons vän och förtrogne och liksom denne intresserad
av boktryckarkonsten. Vid ärkedjäknens död år 1515 övergick huset i
domkyrkans ägo; en kort härefter tryckt donat är avslutad »in edibus
pre-fate metropolis» (i ett domkyrkans hus). Tryckeriet var i gång åren 1510—
19, under vilken tid endast smärre tryck utgått från detsamma, de flesta
ettbladstryck, såsom synodalcirkulär, avlats- och delaktighetsbrev. Det
omfångsrikaste trycket är ett år 1510 fullbordat latinskt psalterium (120 blad
4:o). Av intresse äro fyra småskrifter på svenska, en översättning av Ger-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
