Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska boktryckets historia under medeltiden och Vasatiden. Av Isak Collijn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning räckte emellertid icke de krafter och den material, varöver man denna
tid förfogade i Sverige, utan en utländsk fackman måste för ändamålet
tillkallas. Valet föll också denna gång på Jörgen Richolff d. y., som ju
genom tryckningen av Nya testamentet 1526 ingalunda var någon främling
för vederbörande i Sverige. Han hade dessutom, kanske som ett slags
mäs-tarprov, år 1537 i Lubeck tryckt en upplaga av Olaus Petris svenska
postilla.
Richolff torde hava anlänt till Uppsala redan år 1539, ty en anteckning
finnes bevarad om, att han i Uppsala tryckt en almanacka för år 1540. Av
en sådan är dock intet exemplar nu känt. Sättningen av bibeln torde också
ha begynt år 1539; i november följande år hade man hunnit till psaltai’en.
År 1541 var hela bibeln färdigtryckt, närmare bestämt före den 10 augusti,
vilken dag ett pass för Richolffs återresa till Lubeck är utställt. Under
sin vistelse i Uppsala har Richolff också tryckt nya upplagor av den
Svenska handboken och Mässan på svenska, båda daterade år 1541, samt några
kungliga mandat i patentfolio.
Gustav Vasas bibel är en foliant om 762 blad, rikt illustrerad med
träsnitt och anfanger av skilda slag. Innehållet fördelar sig på sex
avdelningar, före vilka ett år 1541 daterat gemensamt titelblad och ett förspråk
placerats. De sex huvudavdelningarna omfatta Pentateuken, Josua-Ester,
Job-Salomos höga visa, Profeterna, De apokryfiska böckerna samt Nya
testamentet, av vilka de fyra första äro daterade 1540, de två sista 1541.
För tryckningen av Gustav Vasas bibel har en ny uppsättning
schwa-back- och frakturtyper anskaffats. Icke mindre än tio olika alfabet
renässans- och frakturanfanger förhöja bibeltryckets förnämliga typografiska
utstyrsel. Härtill komma de talrika träsnitten — ett sextiotal —, av vilka
flera äro signerade av den berömde sachsiske konstnären Georg Lemberger,
andra kunna tillskrivas anonyma mästare ur Lukas Cranachs skola m. fl. (se
facsimil vid sid. 118). Typerna torde hava anskaffats från Lubeck, större
delen av anfangerna och träsnitten från Wittenberg.
Den drivande kraften vid översättningsarbetet var ärkebiskop Lauren-
FACSIMIL VID DENNA SIDA. Titelbladet (i någon förminskning) till Gustav Vasas
bibel prydes av en ståtlig träsnittsram. Den i typer satta titeln omslutes av en väldig
portalbyggnad på två pelare. I förgrunden Kristus på korset, omgiven av nio lovsjungande
änglar. Träsnittet är ett verk av den sachsiske konstnären Georg Lemberger, som också
(jfr facsimil vid sid. 118) skurit flera av träsnitten inne i bibeln, som i sin helhet är tryckt
av Georg Richolff i Uppsala 1540—41.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
