Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska boktryckets historia under medeltiden och Vasatiden. Av Isak Collijn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lius Petri, även om detsamma stått under statlig, d. v. s. konungens och hans
kanslers, kontroll. Också Olaus Petri har biträtt vid såväl
översättnings-som redigeringsarbetet, åtminstone innan han och Laurentius Andreæ i
januari 1540 föllo i onåd hos konungen och ställdes inför rätta. En annan
person, som livligt intresserat sig för bibelverket, men av språkliga skäl ej
kunnat taga någon mera aktiv del i detsamma, är tysken Georg Norman,
som konungen gjort till superintendent över den svenska kyrkan. Han
torde hava medverkat till att Luthers bibelupplaga 1534 lades till grund
för den svenska översättningen.
För bibelns spridning hade sörjts på så sätt, att varje kyrka ålagts att
anskaffa ett exemplar. Priset utgjorde tio mark pr exemplar. Gustav Vasas
bibel har med tiden blivit en sällsynt bok och ytterst få helt fullständiga
exemplar ha bevarats till vår tid.
Rörande Richolffs senare öden kan nämnas, att han antagligen direkt
återvänt till Liibeck och här ånyo installerat ett tryckeri. Vi känna
talrika böcker, som han tryckt här under åren 1547—68, däribland flera på
danska, såsom Herman Weigeres bekanta »Ræffue-bog» (1555). Enligt
anteckning i en kyrkobok i Mariakyrkan i Liibeck avled han strax före den
1 april 1573 i en ålder av 77 år.
Efter fullbordandet av Gustav Vasas bibel i Uppsala år 1541 har det
kungliga tryckeriet återflyttat till Stockholm och här under ny ledning och
förstärkt med det i bibeln använda stilmaterialet återupptagit sin
verksamhet. Den nye föreståndaren för tryckeriet Amund Laurentsson, som
troligen gjort sina lärospån hos Richolff i Uppsala, har första gången satt
sitt namn i slutskriften till en upplaga av Jesus Syrachs bok, som utkom
år 1543. En upplaga av Esters bok, som skulle vara tryckt år 1541,
om-nämnes i en handskriven bokförteckning, men något exemplar har ej
bevarats till vår tid. Uppgiften synes för övrigt rätt tvivelaktig. Ar 1543 har
Laurentsson också tryckt en svensk psalmbok, antagligen den femte
upplagan, som endast är bevarad i några fragment med två varierande
slutskrifter (Kungliga biblioteket). Amund prentare anträffas ofta i bevarade
räkenskaper: år 1545 har han fått införa vissa partier smör, brax och torsk,
som väl utgjort en del av de naturaförmåner han uppbar i lön. Denna har
eljest huvudsakligen utgått i form av spannmål, omkring 13 pund om året.
Den sista bok han tryckte är andra upplagan av mässan på finska, som
är daterad den 12 september 1575. Antagligen har han avlidit rätt snart
härefter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
